I detta projekt ska forskare vid Lunds universitet tillsammans med konsulter från byggbranschen ge underlag så att nya regler och metoder kring dagsljuskrav utvecklas för att därmed kunna åstadkomma en bedömning av dagsljuset med moderna verktyg och begrepp.

– Det sätt man mäter dagsljus med utgår från en punkt i rummet och utifrån en mulen dag. Denna mätmetod utvecklades på 1970-talet och görs manuellt. Det är ett tidskrävande och svårt sätt att räkna ut dagsljuset. I stället tycker jag att man bör använda nya metoder som bygger på simuleringar som görs via datorer. Då kan man göra simuleringar för olika ytor, olika utomhusljus och för förändringar som sker i dagsljuset under ett helt år.

– Det är i sin tur en mer korrekt bild av verkligheten. Det är varken kostnadseffektivt eller modernt att använda manuella metoder. I nuläget krockar metoderna med de byggkrav som finns. Det vill vi ändra på, säger Marie-Claude Dubois, docent vid Lunds universitet och den som leder projektet.

Elanvändning

En femtedel av världens elanvändning går till belysning och progoser pekar på en ökning med 40 procent till år 2035. Det i sin tur innebär en betydande ökning av utsläppen av växthusgaser. Att få in mer dagsljus i byggnader leder till en minskad användning av elbelysning.

Det finns flera fördelar att få in mer dagsljus i byggnader. Samtidigt visar erfarenheter att de nuvarande kraven på 1 procent punkt dagsljusfaktor är mycket svår att uppfylla i praktiken, framförallt i stadsnära läget. Det leder i sin tur till förseningar och förhindrar byggprocessen.

– Det finns därför ett mycket stort behov av att verifiera om kravet på 1 procent, vilket bygger på internationell forskning och riktlinjer, även gäller för svenska förhållanden, säger Marie-Claude Dubois.

Läs mer om projektet!

Uppdaterad den