Fastighetsägare och konsulter mäter en byggnads klimatskal för att se att nya fastigheter klarar de energikrav som har ställts. Mätningar görs också för att undersöka om gamla hus behöver renoveras samt vid uppföljning efter renoveringen. Mätningen görs dessutom för att få en snabb indikation var någonstans på husets väggar och tak som värmeenergi läcker ut. Oavsett syfte genomförs dagens mätningar ofta med en värmekamera som endast mäter yttemperaturen, inte värmeflödet.

– Med tillgång till yttemperaturen kan man uppskatta värmegenomgångstalet. Det är dock en osäker uppskattning, då det är många olika faktorer som påverkar yttemperaturen, inte bara hur bra isolerat klimatskalet är. Andra viktiga faktorer är värmestrålning och värmetransporten genom luftströmning nära väggytan, så kallad konvektion, förklarar Thomas Olofsson. (bilden)

Fakta

Projekt: Ny metod för mätning av värmeförlust från byggnader – etapp 2 Utförare: Umeå universitet Samfinansiärer: AB Bostaden i Umeå, SWECO, Sveriges Byggindustrier Service AB Projektstart: januari 2015 projektslut: december 2017 Projektbudget: 4 993 677 kr Projektledare: Thomas Olofsson E-post: thomas.olofsson@umu.se Energimyndighetens projektnummer: 39699-1

Han har tillsammans med Anders Ohlsson på Umeå universitet, i projektets första etapp, utvecklat en ny termografisk metod som möjliggör mätningar av små temperaturskillnader och därigenom minskad osäkerhet på det uppskattade värmeflödet. Mätningen är dessutom beröringsfri. I projektetapp 2, som ingår i E2B2, kommer metoden att vidareutvecklas och jämföras med andra metoder. Fördelarna med den metod som nu utvecklas är flera. Genom att kunna mäta och analysera värmeflödet över en hel väggs alla delar så kan man bland annat, med betydligt större säkerhet än idag, få fram energiförlusten före och efter en genomförd energibesparingsåtgärd.

– Den mätstorhet som man egentligen är intresserad av är värmeflödet genom väggen. Metoden bygger på att istället mäta vämeflöde genom strålning och konvektion ut från väggens ytteryta. Den största svårigheten är att göra en noggrann mätning av konvektionskylningen, det vill säga värmeförlust genom luftströmning, säger Thomas Olofsson.

I det pågående projektet kommer man testa metoderna såväl i laboratorium som i fält. Mätningar kommer bland annat att göras på byggnader i vinterklimat.

– Målet är att vi ska utforma en tillförlitlig termografisk metodik för mätning av värmegenomgångstalet för samtliga ytor på en byggnad, avslutar Thomas Olofsson.

Text: Ann-Sofie Borglund