För att kunna åstadkomma detta har forskningsgruppen tillgång till ett unikt dataunderlag som utgörs av 130 miljoner rader fjärrvärmedata för 15 000 fastigheter, lika många energideklarationer samt 3D-modeller över hela Stockholm.

– Om Stockholm stad ska nå sina klimatmål är det oerhört fördelaktigt att veta i vilka delar av fastighetsbeståndet som de bör genomföra åtgärder för att nå målen med så låg samhällsinvestering som möjligt. Våra Big data-analyser syftar till att ge svara på vilka fastighetstyper, byggnadsår och inom vilka postnummer som utgör ”de lägst hängande frukterna” för energieffektiviseringsåtgärder. Det skapar ett underlagt för ett policyarbete med hög precision, säger Hossein Shahrokni, vid KTH som leder projektet.

Uppdaterad den