För att lyckas med storskaliga effektiviseringar i stora bestånd finns det en betydande utmaning att veta vilka åtgärder som ger bäst resultat till lägst kostnad. Samtidigt finns det oerhört mycket data i våra städer kring fastigheters energiprestanda och egenskaper. Dessa har dock hittills inte kunnat användas på ett systematiskt sätt.

– Många stora fastighetsägare och kommuner har bristande kunskap över sitt fastighetsbestånd och det är svåröverskådligt att se vilka åtgärder som behöver göras och var. Det är inte ovanligt att man utgår från schabloner för att ta fram beslutsunderlag till energiåtgärder, berättar Hossein Shahrokni på KTH, den som leder projektet.

I detta projekt har forskarna, i den första fasen, på ett systematiskt sätt integrerat cirka 200 miljoner uppmätta datapunkter över Stockholmsområdets fastighetsbestånd, med geografier, energideklarationer och representativa energisimuleringar. Det har lett till en prototyp, Oden, som hjälper fastighetsägare att identifiera de lämpligaste åtgärderna utifrån fastighetstyp, byggår, och område.

– Genom att få denna information på ett systematiskt sätt kan fastighetsägare se vilka åtgärder som är mest lönsamma att genomföra i en större skala. Om det exempelvis skulle vara att byta fönster i en större del av beståndet kan de genomföra en större upphandling och därigenom få ett bättre pris. Det blir då både rätt planering av energiåtgärder och till en lägre investeringskostnad, säger Hossein Shahrokni.

Läs mer om Big data-analys för energieffektivisering av städer här.

Uppdaterad den