Berätta, vad handlar din avhandling om?
– Avhandlingen handlar om vikten av ett bredare angreppssätt vid analys av komplexa system. I mitt fall, då jag fokuserar på energibehovet för uppvärmning i byggnader och värmeproduktionen i fjärrvärmesystem samtidigt, har det bidragit till nya insikter om hur man kan balansera investeringar i energibesparingsåtgärder i byggnader och i ny värmeproduktion och lagringsteknik i fjärrvärmesystem på ett kostnadseffektivt sätt.
– Resultaten av mitt arbete visar också att flexibel och kontrollerbart energibehov från byggnader, tillsammans med smart drift av fjärrvärmesystemen, har potentialen att förbättra bränsleeffektiviteten och minska kostnaderna i samband med driften av stadsvärmesystem.
Dmytro Romanchenko har medverkat i ett av E2B2s forskningsprojekt.
Ditt ämne ligger ju i gränslandet mellan tillförselsidan och efterfrågesidan. Kan du kort beskriva hur din forskning är relevant för både fastighetsbolagen och energibolagen?
– Mina forskningsresultat är i första hand av intresse för energileverantörer, i mitt fall fjärrvärmesystemägare, men också för fastighetsägare och kommuner. Resultaten tyder på att byggnaders energibehov för rumsuppvärmning förväntas minska avsevärt i framtiden. Detta bör beaktas av ägarna till fjärrvärmesystem vid planering av framtida systemmoderniseringar och vidareutveckling.
– Min forskning visar också att implementering av efterfrågeflexibilitet i byggnader leder till bränsle- och kostnadsbesparingar på fjärrvärmesystemens sida. Den efterfrågeflexibilitet som studeras i min avhandling är dock förenad med variationer i inomhustemperaturen, vilket inte alltid accepteras av de boende.
– Att utveckla nya affärsmodeller mellan värmeleverantörer och konsumenter kan ge fördelar för båda sidor: fastighetsägare och boende kan uppmuntras att acceptera variationer i inomhustemperaturen mot sänkta energikostnader medan fjärrvärmesystemets ägare kan producera värme till en lägre kostnad.
I din forskning använder du energisystemmodeller. Kan du berätta mer om varför de är värdefulla? Vilken modell har du använt och varför är den bättre eller sämre än andra?
– Energisystemmodeller är värdefulla verktyg som ger omfattande och robust information om omvandlingen av energisystemet under en mängd olika antaganden. Men resultaten från sådana modeller är främst insikter som utmanar våra antaganden och kunskap snarare än kvantitativa förutsägelser.
– I min forskning har jag använt en optimeringsmodell som jag har utvecklat tillsammans med mina kollegor under min doktorandperiod. Det är en så kallad bottom-up, tekno-ekonomisk modell och liknar andra modeller av denna typ som utvecklas och används av andra forskare.
– Den största fördelen med den modell som utvecklats under min doktorandperiod är att den integrerar beräkningen av energibehovet från byggnader och energiförsörjningen i fjärrvärmesystem i en och samma modell, den står för återkopplingsmekanismen mellan efterfrågan och utbudet.
Vad har varit mest lärorikt under doktorandtiden?
– Det mest värdefulla var möjligheten att arbeta i grupp med andra doktorander och handledare, vilket gav mig djupare kunskap om mitt forskningsämne men också en bredare kunskap om energisystemet. Undervisningen har också varit till stor hjälp för att lära sig och förstå nya idéer.
Vad ska du göra nu?
– Jag har redan börjat arbeta på IVL Svenska Miljöinstitutet och kommer att fortsätta arbeta med energisystemmodellering med ett särskilt fokus på byggnaders energibehov och värmeförsörjningsalternativ.