Läs vad Stephen Burke, ledande teknisk specialist vid NCC och universitetslektor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola, har att säga om projektet.
Vid nybyggnation av flerbostadshus lämnar byggbolag en energiprestandagaranti. Det innebär att byggföretaget utlovar att byggnaden kommer att prestera på en viss nivå energimässigt. Om byggnaden inte når dessa energimål kan det bli kostsamt för byggbolagen beroende på avtalet. Då energiberäkningar till stor del har utgått från schablonvärden och eftersom det finns en stor osäkerhet i sådana beräkningar, lägger oftast byggbolagen till en säkerhetsmarginal på energiberäkningen. Det riskerar att leda till hus som presterar mycket bättre i praktiken än projekterat och därmed blir det dyrare byggnader än kravställt.
Vidareutvecklat metoden
I detta projekt har forskare, tillsammans med näringslivet, vidareutvecklat en probabilistisk energiberäkningsmetod för att räkna på sannolikheten att en byggnad har en viss energianvändning.
I rapporten redovisas hur man bör hantera vissa indata genom att genomföra en faktorinventering, vilket handlar om insamling av relevant, objekt specifika indata för beräkningsobjekt inför en energiberäkning. För att få återkoppling på indata och beräkningsresultat, har man jämfört beräkningsresultaten med energimätningar i 28 identiska objekt. I projektet har man även tagit fram två scenarier med indata. Det ena scenariot bygger på generiska indata, medan det andra scenariot bygger på mer anpassade indata för objekten. Resultatet visar att beräkningar med anpassade indata var bäst när det handlar om den uppmätta energianvändningen.
Projekt: Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i flerbostadshus Utförare: NCC Sverige AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, StruSoft AB, Equa Simulation AB, FOJAB arkitekter AB, Boverket, Lunds universitet, Skanska Sverige AB, Peab Sverige AB, Rise Research Institutes Of Sweden AB, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF Projektstart: Oktober 2018 Projektslut: Oktober 2021 Projektbudget: 3 076 000 Projektledare: Stephen Burke Energimyndighetens projektnummer: 39706-2
Utgått från 52 zoner
I båda scenarierna hade mätmetoderna svårt att få rätt energianvändning i byggnader med riktigt hög eller riktigt låg energianvändning. Forskarna pekar därför på att det behövs mer underlag för att få rätt spridningar på indata för att även få rätt värden på byggnader som har antingen ovanligt hög eller ovanligt låg energianvändning.
Över lag fungerade beräkningsmetoden bra när man utgått från 52 zoner och är närmare verkligheten än en schablon. Men för att komma ännu närmare den verkliga energianvändningen krävs det mycket mer arbete med uppgifter från indata, både när det gäller spridning av värden man ska använda och vilken sannolikhetsfördelning man bör ha.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:
SBUF Slutrapport: Beräkning för sannolik energianvändning i flerbostadshus
- Projektet har vidareutvecklat en probabilistisk energiberäkningsmetod och testat det på ett flerbostadshus där beräkningsmodellen utgått från 52 zoner i huset.
- Energiberäkningsmodellen fungerar bra och ligger nära den verkliga energianvändningen vid normal energianvändning.
- Metoden behöver utvecklas ytterligare för att träffa mer rätt när energianvändningen i flerbostadshuset är ovanligt låg eller ovanligt hög.
- Den som ska utföra de probabilistiska energiberäkningarna behöver ha en bred kunskap. Den bör kunna energiberäkningar, ha kunskap om lämpliga indata, statistiska metoder, förståelse för sannolikheter samt veta skillnader mellan känd och okänd design.
- Nästa utvecklingssteg av energiberäkningsmetoden handlar om att få fram pålitliga indata och då gärna data som även omfattar andra typer av byggnader som exempelvis kontor, skolor och sjukhus med olika material, konstruktioner och användarprofiler.
Text: Ann-Sofie Borglund