Analyser av energianvändning i byggnader liksom certifieringssystem och modeller av bostadsbeståndet utgår från en konstant inomhustemperatur och fokuserar på byggnadsrelaterad inverkan på energianvändningen.
– Detta leder ofta till skillnader mellan beräknad och faktisk energianvändning, där man både överskattar och underskattar energianvändningen. Det är därför viktigt att förstå påverkan av olika faktorer när man utformar strategier för energibesparing. Energiberäkningar behöver både utgå från byggnadsrelaterade faktorer och utifrån människors beteende, säger Despoina Teli, docent vid Chalmers och den som leder projektet.
Hur uppnår olika människor termisk komfort i sina hem? Vilka villkor föredrar de? Finns det beteendemönster i deras uppvärmning? Vad anses vara rimlig eller överdriven och energiintensiv värmekomfort? Dessa frågor är viktiga, men sällan adresserade och i detta projekt kommer man att jobba på att besvara dessa frågeställningar.
Projekt: Beteende och värmebehov i bostäder Utförare: Chalmers Tekniska Högskola Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Januari 2019 Projektslut: December 2020 Projektbudget: 3 000 000 Projektledare: Despoina Teli Energimyndighetens projektnummer: 46850-1
Projektet har som mål att fylla kunskapsluckan som finns kring vilka drivkrafterna är för värmebehovet i fastigheter och deras inverkan på energianvändning i bostäder. Forskarna kommer att använda datamaterial från en omfattande databas som Boverket samlade in 2007-2008. Databasen - BETSI - innehåller uppgifter om byggnader och deras system, brukare och deras uppfattning om termisk komfort samt detaljerade mätningar av temperaturen inomhus. Forskarna kommer också ha tillgång till en liknande fransk studie och långtidsmätningar från Stena Fastigheter.
Projektet förväntas leda fram till samband som tar hänsyn till de boendes beteende, livsstil, önskad termisk komfort och uppmätt inomhustemperatur och dess påverkan på uppvärmningsmönster, och därmed energianvändningen.
– Dessa samband används sedan för att utveckla olika uppvärmningsmönster kopplade till olika typer av boende och byggnadstyp, vilka i sin tur kopplas till energiberäkningar för desamma. Sammantaget ska det leda till att akademi, konsulter och fastigsägare ska kunna göra säkrare beräkningar av energianvändningen, såväl vid nybyggnation som renovering, säger Despoina Teli och fortsätter:
– Vid renoveringarna får man därmed bättre förutsättningar att genomföra rätt slags energibesparingsåtgärder.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.