Det finns omkring två miljoner småhus i Sverige, varav 1,3 miljoner har någon form av elvärmesystem. Genom att använda den termiska massan i dessa småhus kan man öka flexibiliteten i elnätet. I praktiken innebär det att småhusägaren tillfälligt minskar sin elanvändning, vilket då minskar belastningen på elnätet.

Den stora omställningen i samhället har gjort att det finns en ökad efterfrågan på el. Samtidigt har elnätet inte hunnit byggas ut i motsvarande omfattning. Under vissa tider är efterfrågan på el extra stor och då blir det så kallade effekttoppar i elnätet. Om man kan flytta elbehovet från hög- till låglastperioder minskas toppeffekterna i elnätet.

Det finns dock ingen heltäckande kunskap över hur stor flexibilitet som olika typer av småhus kan erbjuda. Det saknas också information om under vilka förutsättningar och under hur lång tid flexibiliteten kan utnyttjas utan att den termiska komforten påverkas. En förklaring till att detta är att energiflexibilitet är komplext och beror på flera faktorer som bland annat isoleringsnivå, värmedistributionssystem, typ av ventilation och väderförhållanden.

I detta projekt är målet att fylla detta kunskapsgap och ge en överblick över den termiska flexibiliteten vad gäller klimatskal, konstruktion samt värme- och ventilationssystem. Forskarna kommer i studien att utgå från 3–6 typiska typer av småhus byggda från 40-talet och framåt.

– För dessa typiska småhus, kommer vi att göra simuleringar med programmet IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE) för att undersöka hur stor potentialen är för energiflexibilitet. Vi vill också karaktärisera energiflexibilitetspotentialen för stora delar av det svenska byggnadsbeståndet av småhus, säger Huijuan Chen, forskare på RISE och den som leder projektet.

– Vi kommer dessutom att undersöka hur inomhusklimatet påverkas. Det är en viktig fråga i projektet, säger Huijuan Chen vidare.

Med allt högre elpriser och med flera elnät som är hårt belastade finns ett ökat intresse att kunna erbjuda flexibilitet, eftersom en ökad flexibilitet kan leda till både lägre elkostnader och att effekttopparna minskar.

– Vi tror att många kommer att vara intresserade av resultatet, inte minst värmepumpstillverkare, automationsföretag, fastighetsägare och ventilationsföretag, säger Huijuan Chen.

Resultaten från projektet kan användas till bland annat utveckling av kontroll- och optimeringsstrategier för uppvärmning och för uppskattning av flexibilitetspotential för en typ eller en grupp småhus.

Text: Ann-Sofie Borglund

Fakta

Projekt: Energiflexibilitet från termisk tröghet i svenska småhus
Koordinator: RISE

Projektstart: Mars 2022
Projektslut: December 2024
Projektbudget: 1 549 526

Projektledare: Huijuan Chen

Energimyndighetens projektnummer: P2021-00223