
Byggnader har stor miljöpåverkan under sin byggnation, drift och förvaltning. Hur byggnaderna och dess energisystem utformas styrs i hög grad av Boverkets regler (BBR). Därutöver finns det frivilliga certifieringssystem med ytterligare miljökrav. Det vanligaste certifieringssystemet i Sverige är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad finns i tre nivåer – brons, silver och guld. De byggnader som uppnår det tuffaste betyget Guld har en ambitiös och tydlig miljöprofil. I dagsläget är det drygt 1100 byggnader som har certifierats som Miljöbyggnad.
– Trots att Miljöbyggnad är den vanligaste certifieringen av byggnader i Sverige, så har det inte genomförts någon systematisk analys av miljökravens inverkan på byggnadernas utformning eller på dess miljöpåverkan. Vi ska därför i detta projekt undersöka om de verkligen har styrt mot en lägre miljöpåverkan, berättar Marita Wallhagen, arkitekt, tekn dr och biträdande universitetslektor vid Högskolan i Gävle som leder projektet.
Projekt: Miljökrav, Energianvändning och Klimatpåverkan – Samband och Möjligheter Utförare: Högskolan i Gävle Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Februari 2019 Projektslut: Oktober 2021 Projektbudget: 1 871 517 kr Projektledare: Marita Wallhagen Energimyndighetens projektnummer: P47844-1
Totalt ingår sex forskare från högskolan i projektet – alla med olika kompetens, för att få en helhetssyn på Miljöbyggnad. Totalt kommer tio byggnader, som är certifierade med Miljöbyggnad, att utvärderas. Det är än så länge inte klart vilka byggnader det kommer att bli.
– Det kommer troligen att bli en mix av fastighetstyper. Det finns ett stort behov de närmaste åren att bygga många skolor och bostäder, så den typ av byggnader kommer nog att dominera. Utöver det vill vi gärna inkludera någon kontorsbyggnad, säger Marita Wallhagen.
Miljöbyggnad är uppdelad i 16 indikatorer och det är den samlade bedömningen av dessa indikatorer som avgör byggnadens betyg vid miljöcertifieringen. Forskarna kommer att utvärdera hur uppvärmningssystemet, fönster, solavskärmning, stommaterial, ventilationssystem kan påverka energianvändning och utsläpp av växthusgaser.
– Vårt mål är att kunna lyfta fram det som fungerar bra, men också visa hur kriterierna kan förbättras så att det blir ännu lägre miljö- och klimatpåverkan av byggnader, säger Marita Wallhagen.
Projektet är tvåårigt och förväntas vara avslutat våren 2021.
Av Ann-Sofie Borglund