Intervju med forskaren!

Läs vad projektledaren Hans Bagge Lunds tekniska högskola, har att säga om projektet!

Klimatförändringar ger generellt sett ökande temperaturer. Det blir också vanligare med värmeböljor sommartid. Det i sin tur påverkar inomhustemperaturen i byggnader och kan också leda till hälsoproblem, särskilt för de grupper som är extra känsliga för höga temperaturer. Folkhälsomyndigheten har ett riktvärde för hur hög inomhustemperaturen får vara i bostäder under sommaren. Det är 26°C för känsliga grupper, medan för övriga grupper anses det vara acceptabelt med en något högre temperatur dagtid. Under natten däremot bör det inte vara varmare än 26°C.

I denna detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt, som letts av forskare vid Lunds universitet, har man använt mätdata från 256 svenska bostäder under sommarperioden 2013–2018. Det omfattar både enfamiljshus och flerfamiljshus, vilka är byggda omkring år 2010. Att de är så pass nybyggda gör att de på ett bra sätt kan representera de bostäder som byggs idag. En del av de boende i dessa bostäder har svarat på frågor hur de upplevt den termiska komforten under sommaren, så svaren från denna enkät har också analyserats. I projektet har forskarna också tittat på olika lösningar för att minska övertemperaturerna. Det kan exempelvis handla om vädring, att skärma av solen med persienner eller markiser. För att ta reda på hur mycket energi som skulle behövas för att kyla bostäderna har forskarna genomfört datorsimuleringar.

Fakta

Projekt: Övertemperaturer i bostäder – mätning, analys och lösningar
Koordinator: Lunds universitet

Projektstart: April 2022
Projektslut: September 2024
Projektbudget: 1 692 912 kr

Projektledare: Hans Bagge

Energimyndighetens projektnummer: P2021-00191

Resultatet visar att bostäderna i studien generellt sett inte uppfyller Folkhälsomyndighetens riktvärden för höga inomhustemperaturer sommartid. Det gäller särskilt sommaren 2018 som var en mycket varm sommar och där det var vanligt med över 26°C även på natten. För att under sådana perioder helt säkert kunna ha en lägre temperatur än 26°C krävs någon form av luftkonditionering. Vid en mer normal sommar kan det periodvis behövas åtgärder för att sänka inomhustemperaturen. Det kan exempelvis vara vädring genom öppna fönster, ha neddragna persienner eller använda luftkonditionering. Oavsett åtgärd så påverkar det den boendes kvalitet genom exempelvis ljud från luftkonditionering, från gatan utanför fönstret eller genom minskat dagsljus till följd av neddragna persienner. Forskarna rekommenderar därför lösningar som de boende själva kan påverka i så hög utsträckning som möjligt så att de därmed kan påverka temperatur, ljudnivå och dagsljus.

Läs mer om projektet i slutrapporten nedan:

Viktiga resultat
  • Bostäderna i studien uppfyller generellt sett inte Folkhälsomyndighetens riktvärden för höga inomhustemperaturer sommartid. Det gäller särskilt under värmeböljor.
  • Den arkitektur liksom bygg- och installationsteknik som finns i nyare byggnader klarar inte av att nuvarande riktlinjer uppfylls.
  • Eftersom klimatet förväntas bli varmare är det är det angeläget att man tar hänsyn till möjligheter att kyla bostäder och i synnerhet sovrum.
  • För att helt säkert kunna ha en inomhustemperatur under 26 grader vid värmeböljor krävs luftkonditionering.
  • De åtgärder som görs för att minska värmen till bostaden påverkar de boendes kvalitet genom exempelvis ökade ljud och minskade ljusinsläpp. Det är därför viktigt att det finns lösningar som de boende själva kan välja, så att de kan göra en egen avvägning vad de vill prioritera.

Text av Ann-Sofie Borglund