Vattenförsörjning är en energikrävande verksamhet, till exempel används varje år 11 TWh till uppvärmning av tappvarmvatten i svenska byggnader. Även att rena och distribuera dricksvatten och avloppsvatten kräver mycket energi. Ändå är det ett område som är lite bortglömt vad gäller energibesparing. I detta projekt ska forskare vid KTH och Chalmers undersöka om det finns synergieffekter mellan de olika vattensystemen och dess behov att tillföra och bortföra vatten samt energi. Målet är att presentera innovativa lösningar för energieffektiva vattensystem.

Den som kommer göra stora delar av forskningen är doktoranden Viktor La Torre Rapp.

– Vi fick väldigt många ansökningar till doktorandtjänsten. Det var sökande från hela världen och det är tydligt att frågan om att kunna spara energi i vattenförsörjningen är viktig, säger Jörgen Wallin, forskare vid KTH och den som leder projektet (bilden).

Projekt: Utveckling av hållbara energieffektiva vattenförsörjningssystem i samhället
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Akademiska Hus Aktiebolag, Bengt Dahlgren Göteborg AB, Bengt Dahlgren Stockholm AB, Fabege AB, Gryaab AB, Göteborg Stad, Stockholms kommun, Peab Bostad AB, Stockholm Vatten och Avfall Aktiebolag, Yellon AB, Junehem AB, Boverket

Projektstart: Januari 2021
Projektslut: December 2024
Projektbudget: 8 442 496 kr

Projektledare: Jörgen Wallin

Energimyndighetens projektnummer: P51740-1

– Det känns därför extra spännande att vi nu ska arbeta för att hitta innovativa systemlösningar som kan minska både vatten- och energibehovet, säger Jörgen Wallin vidare.

Inledningsvis har Viktor La Torre Rapp kartlagt samtliga vattenströmmar i och omkring en byggnad. Dessa har sedan kategoriseras utifrån bland annat vilken potential det finns kring att spara energi och volym för varje vattenström. Därifrån ska man sedan arbeta på att hitta vilka synergieffekter som finns mellan systemen utifrån behovet att tillföra och föra bort vatten från en byggnad. Därefter ska man utveckla olika systemlösningar för hur denna energi kan sparas på bästa sätt. Det handlar främst om tekniska lösningar, men i projektet ingår också sociala studier för att identifiera barriärer liksom olika affärsmöjligheter.

I ett tidigare projekt vid testbädden HSB Living Lab har man återvunnit gråvatten från duscharna och därmed kunnat minska vattenbehovet för duschar med 91 procent. Samtidigt minskade värmebehovet för duschens varmvatten med 55 procent. Samtidigt krävs en social acceptans att återanvända vatten som använts när någon duschar. Detta är ett tydligt exempel på att de sociala faktorerna är viktiga för att kunna genomföra vissa innovativa lösningar.

En annan viktig del är att validera utvalda systemlösningar, vilket kan göras på HSB Living Lab, KTH Live in Lab eller i någon av projektdeltagarnas fastigheter.

– En utmaning är att få in innovativa lösningar i en bransch som har använt ungefär samma lösningar de senaste 50 åren. Det är därför centralt att kunna visa att systemen verkligen fungerar i praktiken.

– Vi kommer också att utveckla en metod för projektörer och fastighetsutvecklare så att de kan värdera de olika lösningarna som vi tar fram i det här projektet. Metoden ska göra att de kan utvärdera energibesparingspotentialen för olika lösningar för sin specifika fastighet. Vinsterna är ju flera eftersom det leder till en mer energieffektiv byggnad, mindre vattenanvändning och mindre miljöpåverkan, så det finns många drivkrafter att ta till sig ny teknik, avslutar Jörgen Wallin.

Texten är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början