LCA är ett bra sätt att kunna välja de miljömässigt bästa alternativen. Att ange LCA i upphandlingar ses dock som konkurrensbegränsande, därför att det idag nästan uteslutande används av stora bolag. I det tidigare E2B2-projektet ”Verktygslåda för livscykelanalys i byggandet” konstaterade forskarna att för att få en ökad användning av LCA behöver miljöberäkningsverktyget vara öppet för alla, omfatta alla slags byggnader samt vara enkelt. I detta projekt går man därför från insikt till handling. Utvecklingen sker tillsammans med de aktörer som har stor påverkan på de krav som ställs vid upphandling och utformning av byggnader.
– I det tidigare projektet såg vi lösningen som en trappa, där första steg består av informationskrav. Det kan exempelvis gälla vilket material stommen i ett flerbostadshus ska ha och så kan man jämföra mellan olika alternativ och då se hur stort bidraget till klimatpåverkan blir. Dessa värden är generella och är till för att man på ett enkelt sätt ska se vilken skillnaden mellan olika material ur miljösynpunkt, säger Martin Erlandsson på IVL som leder projektet ”Branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader”.
Projekt: Branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, AB Alingsås Rådhus, Göteborgs stad, Stockholms kommun, Byggvarubedömningen Service AB, BASTAonline AB Projektstart: augusti 2016 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 1 350 000 kr Projektledare: Martin Erlandsson Energimyndighetens projektnummer: 42870-1
Andra trappsteget handlar om den egna byggnaden och vad olika förbättringar leder till. Det kan exempelvis handla om att välja vanlig betong eller betong med lägre klimatpåverkan.
– I det tredje steget jämför man olika konstruktionslösningar. Det kräver dock att man har tillgång till data som baseras på exakt samma metoder och en konsult med vana av att arbeta med livscykelanalyser, menar Martin Erlandsson.
I detta projekt utvecklas de olika trappstegen till ett LCA-verktyg som blir tillgängligt antingen via en hemsida eller via ett app. Verktyget ska kopplas samman med en databas, som ska innehålla 25–35 övergripande värden för de mest frekventa resurserna. Att inte databasen kommer att innehålla fler värden, är för att behålla enkelheten. Det är också dessa värden som har störst miljöpåverkan, så vad man väljer får därför miljömässigt stor betydelse.
– Ansvaret för att det går att göra bra miljömässiga val ligger både hos beställaren och leverantören. Genom att göra det enkelt, kostnadsfritt och väl synligt för beställarna att jämföra olika altetnativ, tror vi att det kommer att ge konkurrensfördelar till de leverantörer som satsar på lösningar med mindre miljöpåverkan. Det blir ett marknadsdrivet LCA-verktyg som både leverantör, beställare och miljön tjänar på, avslutar Martin Erlandsson.
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.