Läs vad Johan Holmqvist vid IVL Svenska Miljöinstitutet och den som leder projektet har att säga om projektet!
I takt med att byggnader blir mer energieffektiva kommer en högre andel av nya byggnaders klimatpåverkan från själva byggprocessen. I lågenergibyggnader kan klimatpåverkan från byggprocessen stå för upp till 80 procent. Det är därför viktigt att redan i designprocessen göra livscykelanalyser, trots att de kan behöva bygga på förenklade skisser och underlag för material. Det är då beslut tas kring byggnadens övergripande form, geometri, val och stomme och byggsystem. Idag görs livscykelanalyser över lag först senare i processen, men då är många beslut redan tagna och blir svåra eller dyra att ändra.
I detta projekt har forskare, arkitekter, klimat- och energiexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet, FOJAB Arkitekter och Warm in the Winter tagit fram en prototyp av ett verktyg för förenklade klimatkalkyler. De har även tagit fram ett förslag på ett arbetssätt för beslut i tidiga byggskeden. För att se hur kalkylerna och arbetssättet fungerar i praktiken har de testats i flera fallstudier.
Projekt: Byggnadsdesign med livscykelperspektiv
Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, FOJAB arkitekter AB, Byggnadsfirman Otto Magnusson AB, MKB Fastighets Aktiebolag, Warm in the Winter AB
Projektstart: maj 2020
Projektslut: mars/april 2022
Projektbudget: 2 870 000 kr
Projektledare: Johan Holmqvist
Energimyndighetens projektnummer: P50419-1
Klimatkalkylerna tas fram i ett befintligt designprogram (3D-modelleringsprogrammet Rhinoceros 3D) som arkitekter använder. Genom det visuella programmeringsspråket Grasshopper 3D och digital koppling mot klimatberäkningsprogrammet Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) genereras klimatkalkylen. När olika byggelement, med generiska klimatdata för de ingående byggresurserna, kopplas till enkla digitala volymskisser får arkitekten en direkt återkoppling på byggnadens klimatpåverkan. Därigenom kan arkitekten enkelt och i ett tidigt skede jämföra olika byggnadsalternativs klimatavtryck. Forskarna och experterna pekar dock på att verktyget behöver kompletteras med fler generiska byggnadselement för att täcka in fler tänkbara alternativ.
De påpekar också att dessa klimatkalkyler inte ersätter de klimatberäkningar som görs i ett senare skede av byggprojektet utan ska ses som ett komplement. De beräkningar som görs i ett senare skede är mer detaljerade och representativa för den färdiga byggnaden.
I projektet har forskarna och experterna även undersökt hur man kan väga klimatnytta mot andra parametrar, vilket är nödvändigt i beslutsprocessen. De har också gjort det enklare att i tidiga byggskeden ta beslut där man gör avvägningar mellan klimatpåverkan i byggskedet och byggnadernas energiprestanda. Verktyget behöver dock vidareutvecklas för direkt återkoppling av detta.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
Se också en presentationsrapport om projektet:
- I projektet har man utvecklat en verktygsprototyp för att i realtid kunna göra förenklade klimatkalkyler i ett tidigare skede av byggprocessen.
- Verktyget har testats i olika fallstudier och fungerar bra, men behöver utvecklas och kompletteras med fler möjliga generiska byggnadselement att räkna på.
- Klimatkalkylerna tillför viktig kunskap i ett tidigt skede av byggprocessen, som fram tills nu oftast saknas. Dessa beräkningar kompletterar (men ersätter inte) de detaljerade klimatberäkningar och klimatdeklarationer som görs i ett sent skede.
- Nu finns det även energinyckeltal för byggnadernas klimatskal som är anpassat för tidiga designskeden. Därigenom går det lättare att göra en tidig avvägning mellan klimatpåverkan av byggskede och byggnadernas energiprestanda.
Text: Ann-Sofie Borglund