I Sverige finns 50 000–60 000 byggbodar och det finns en stor nytta om man kan genomföra energibesparingar i just byggbodar. Det beror på att byggbodar oftast använder el för uppvärmning och användningen är som störst kalla vinterdagar. Kan man minska elanvändningen under dessa perioder leder det till kostnadsbesparingar för byggbolaget och byggherren. Dessutom avlastar man elnätet när effektbehovet är som störst.

Intervju med forskaren

Läs vad projektledaren Helena Eriksson vid Peab Sverige AB har att säga om projektet!

Enklare att jämföra

I projektet har byggföretag, boduthyrare och bodtillverkare arbetat fram riktlinjer och kriterier för ett energiklassningssystem för byggbodar och bodetableringar. För att få rätt nivå på kravnivåerna har man utgått från en omfattande energimodellering där man kvantifierat energibesparingen vid olika kravnivåer.

Klassningssystemet omfattar både personal- och kontorsbodar, såväl nytillverkade som befintliga. Systemet fungerar så att leverantören av byggbodar tilldelas en energiklass för sina produkter och leverantören står sedan som garant att kraven för energiklassning är uppfyllda. Systemet kräver ingen tredje part som gör kontroller, vilket gör det enkelt och kostnadseffektivt.

Olika energiklasser

Fakta

Projekt: Energiklassningssystem för byggbodar
Utförare: Peab Sverige AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Peab Sverige AB, CIT Energy Management AB

Projektstart: maj 2020
Projektslut: december 2021
Projektbudget: 1 532 600

Projektledare: Helena Eriksson

Energimyndighetens projektnummer: P50383-1

Systemet bygger på ett antal funktionskrav för byggbodar respektive bodetableringar och de avgör vilken energiklass som uppfylls. För bodar är klassningen indelad i tre nivåer: klass I, klass II eller klass III, där klass III har högst energieffektivitet. Bodetableringar är indelade i klass A, B och C, där A har högst energieffektivitet.

Rentalföretagen tar över huvudmannaskapet

Nu tar branschorganisationen Rentalföretagen över huvudmannaskapet och ska se till att klassningskriterierna förankras. Processen är under utveckling och att inga bodar kan klassificeras än. Därmed är det inte möjligt vid upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) och andra upphandlingar att ställa skall-krav i enlighet med projektresultatet. Den branschgemensamma bedömningen är att kraven måste prövas praktiskt innan de kan anses vara tillförlitliga och genomförbara i stor skala på bodbeståndet. Målet är att systemet ska börja gälla under 2022/2023.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.

Viktiga resultat
  • Med kostnadseffektivitet, enkelhet och teknikneutralitet i fokus finns nu en första version av ett energiklassningssystem för byggbodar och byggetableringen, vilket ska förenkla valet av energisnåla byggbodar.
  • Systemet gäller för både personal- och kontorsbodar liksom för nytillverkade och befintliga bodar.
  • Energiklassningssystemet omfattar den energi som behövs för uppvärmning, tappvarmvatten, luftbehandling och allmän belysning i byggboden. I systemet ingår även krav på klimatskalet.
  • Det är ett frivilligt energiklassningssystem och leverantören tilldelar en energiklass till sina produkter och leverantören försäkrar att de uppfyller energiklassens krav. En huvudman – Rentalföretagen – och en rådgivningsgrupp med branschintressenter kommer se till att modellen fungerar och att kontroller genomförs.
  • Verksamhetsenergi ingår inte i klassningssystem, eftersom leverantören av byggbodar inte kan påverka denna faktor.

Text: Ann-Sofie Borglund


Mer information finns på Lågans webbplats: www.laganbygg.se