Läs vad Anders Rosenkilde, teknisk chef på Trä- och möbelföretagen, har att säga om projektet.
Idag finns det flera verktyg för att göra livscykelanalyser (LCA) av byggnaders klimatpåverkan. Dessa verktyg är dock inte utvecklade eller testade för småhus, där processen och behoven ser annorlunda ut jämfört med större byggnader. Småhustillverkare använder dessutom inte branschgemensamma system eller processlogik. Det gör det svårare att gemensamt utveckla en process för att ta fram klimatdeklarationer med digitala system och metoder. Varje företag måste därför skapa sina egna rutiner för informationsflöden rörande klimatet.
Samtidigt har man i detta projekt sett att småhustillverkarna har stor nytta av gemensamma mallar, rutiner och arbetssätt. Det kan annars bli tidskrävande att genomföra en klimatberäkning i varje enskilt projekt. I projektet har därför fokus legat på att ta fram gemensamma verktyg, mallar och schabloner för att förenkla arbetet med att klara kommande lagkrav om klimatdeklarationer. Underlaget till dessa verktyg har man utvecklat från de fallstudier som genomfördes i projektet.
Projekt: Klivpå småhus – klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv Utförare: Arbio AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Arbio, Derome, Fiskarheden Villan, Trivselhus, Trä- & Möbelföretagen Projektstart: November 2019 Projektslut: September 2021 Projektbudget: 2 103 695 Projektledare: Anders Rosenkilde Energimyndighetens projektnummer: P49546-1
Gradvisa förbättringar
En fördel som finns i småhusbranschen och det industriella byggandet är att de har rutiner för återföring av erfarenheter på plats. Det gör att man på ett strukturerat sätt kan arbeta med stegvisa förbättringar för att minska klimatpåverkan. Man slipper därmed att börja om från början i varje nytt projekt, vilket är vanligt i konventionella byggen med korta cykler och en projektbaserad kultur.
Detta blir extra viktigt, därför många småhustillverkare menar att förändringsprocesser kan vara relativt tröga i den industriella tillverkningen. Det gäller särskilt vissa typer av produkter och byggdelar och att fabriken kan begränsa vilka åtgärder som är möjliga att genomföra. Återföring av erfarenheter fungerar bättre vid industriell produktion, större förändringar däremot kräver mer resurser då en hel tillverkningslinje kan behöva byggas om.
Småhustillverkarna, i studien, anser att det i första hand är lagkrav som driver utvecklingen för att minska småhusens klimatpåverkan. På längre sikt bedömer de dock att kunderna kommer att ställa ökade klimatkrav, vilket i sin tur kommer att öka intresset ytterligare för klimatfrågan hos småhustillverkarna och också minska småhusens klimatpåverkan.
På TMF:s webbplats finns verktyg, mallar och schabloner och mer information om projektet:
Till projektet på TMF:s webbplats
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Småhustillverkarna har stor nytta av gemensamma mallar, rutiner och arbetssätt. Det riskerar annars att bli tidskrävande att genomföra en klimatberäkning i varje enskilt projekt.
- I projektet har man tagit fram schabloner och nyckeltal för fönster/fönsterdörrar, installationer, dataluckor samt beräkningsverktyg A5.2-A5.5. Genom att använda dessa kan småhustillverkare enklare uppskatta klimatpåverkan för delar som vanligtvis är svårt att räkna på.
- I studien har man även tagit fram förslag på ett gemensamt arbetssätt och stödmaterial för att minska klimatpåverkan vid småhustillverkning.
- Majoriteten av småhustillverkarna i studien anser att LCA-baserad information är viktig i arbetet med att minska klimatpåverkan från sina hus. De flesta börjar med de stora posterna och utgår exempelvis från referenshus.
- Det som driver klimatarbetet vid tillverkning av småhus är i första hand lagkrav. På längre sikt bedömer dock många småhustillverkare att kunderna kommer att ställa ökade klimatkrav, vilket i sin tur kommer att leda ett arbete som minskar klimatpåverkan.
Text: Ann-Sofie Borglund