Kunskapssyntes om svenska byggnaders klimatpåverkan

Bygg- och fastighetssektorn står för nära 30 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser (då är även importen av byggprodukter inkluderad). I en byggnads livscykel ingår produktionen av material, byggfas, driftsfas och slutskede när byggnaden rivs. Omkring hälften av utsläppen kommer från driftsfasen, men i takt med att byggnader blir alltmer energisnåla kommer en högre andel av utsläppen att komma från de andra faserna.

Kunskapen kring byggnadernas klimatutsläpp håller på att byggas upp och under senare år har allt fler insett att själva byggandet av hus har stor klimatpåverkan.

– Det pågår också en utveckling av lagstiftningen kring livscykelanalyser för byggnader, både nationellt och internationellt. Men det finns ett stort behov av fortsatt kunskapsuppbyggnad både för en väl avvägd utveckling av lagstiftningen och för byggsektorns aktörer, säger Tove Malmqvist Stigell, docent vid KTH och den som leder projektet.

Hon har tidigare gjort uppdrag åt Boverket inom ramen för utveckling av den nya lagstiftningen för klimatdeklaration för byggnader. I ett uppdrag samarbetade KTH tillsammans med WSP och IVL med att samla in och bearbeta ett nytt dataunderlag för 68 nya byggnader. Dessa byggnader är byggda som småhus, flerbostadshus, förskolor, skolor, kontor och några få övriga byggnader. Utifrån detta underlag tog forskarna även fram referensvärden för klimatpåverkan av byggskedet.

– Vanligtvis samlar man in färdiga beräkningar från olika håll och då finns ofta metodskillnader, vilket gör att en del av variationen beror på metoden och inte själva utformningen av byggnaderna. Det dataunderlag som vi tog fram för Boverket är bearbetat och kvalitetssäkrat och vi kan använda underlaget till fler beräkningar enligt samma metod, vilket vi ska göra i detta projekt.

– Vi vill vi göra beräkningar för hela livscykeln för byggnadsunderlaget. Men vi vill också bättre förstå varför värdena för klimatpåverkan per kvadratmeter bruttoarea i olika typer av byggnader varierar så mycket, säger Tove Malmqvist Stigell.

I nuvarande lagstiftning är det krav på att deklarera byggnadens klimatpåverkan, däremot finns inga gränsvärden som byggnaden måste klara. Det pågår dock ett regeringsuppdrag om att införa just gränsvärden. Klimatdeklarationer omfattar än så länge enbart nya byggnader, men i regeringsuppdraget utreder Boverket om klimatdeklarationer framöver även ska omfatta större renoveringar.

– I projektet samlar vi in data för renoveringsprojekt. Där är det inte lika enkelt att få fram referensvärden eftersom renoveringar omfattar så olika åtgärder, men vårt mål är att kategorisera detta.

– En styrka i vårt projekt är att vi båda kan göra en syntes av kunskapen kring svenska byggnaders klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv samt dyka ner i olika detaljer i resultaten. Vi kan se att det finns ett stort intresse kring dessa frågor i byggsektorn hos byggherrar, konsulter, arkitekter och entreprenörer. Vi vänder oss också till politiker och beslutsfattare till nya regelverk, säger Tove Malmqvist Stigell.

Det finns dessutom ett internationellt intresse kring frågan, så därför kommer forskarna att skriva vetenskapliga artiklar i projektet.

Av Ann-Sofie Borglund