Byggnader står för 20–33 procent av växthusgasutsläppen i världen. Det är därför en sektor där det är viktigt att arbeta aktivt för att minska dessa utsläpp. Livscykelanalyser (LCA) är en bra metod för att bedöma byggnaders miljöpåverkan och kan hjälpa till att peka på åtgärder för att öka resurseffektiviteten för både byggnaderna och byggande.
Läs vad forskaren Tove Malmqvist vid KTH har att säga om projektet!
Livscykelanalyser för byggnader har utförts i mer än 20 år och trots viss standardisering som skett under senare år, så varierar beräkningsmetoderna förhållandevis mycket i olika nationella sammanhang. I detta projekt, som är initierat av International Energy Agency (IEA), har målet varit att arbeta med metodutveckling och harmonisering av LCA i byggnader, så att det blir lättare att jämföra och analysera resultat från olika länder.
I projektet har man gjort LCA-beräkningar för samma byggnad fast placerat den i olika länder och sedan jämfört utfallen. Resultatet av livscykelanalysen blir olika beroende på land. Även om skillnaderna till viss del kan förklaras av faktiska skillnader mellan länderna, är det också metodval som utgör en del av denna variation. I mer djupgående studier, som hade fokus på analyser av en del av livscykeln, underhåll och utbyte av material, visar att val gällande referensstudietidens längd, livslängdsdata för material och beräkningsmetoder kan påverka beräkningsresultaten.
Projekt: Livscykelanalys för byggnader i en internationell kontext
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: Oktober 2018
Projektslut: September 2023
Projektbudget: 2 926 000 kr
Projektledare: Tove Malmqvist
Energimyndighetens projektnummer: P2018-90015
När det gäller livslängdsdata för olika byggnadskomponenter framkom att skillnaderna är stora mellan olika datakällor. Det kan i sin tur påverka resultatet på ett markant sätt. För att få mer robusta och jämförbara beräkningar pekar forskarna på att det behövs en uppdaterad och standardiserad databas över livslängder för olika byggprodukter och byggkomponenter.
Däremot visar projektet att det inte är önskvärt med en helt standardiserad metod för LCA för byggnader. Det beror på att implementeringarna kräver olika metoder. I projektet har man arbetat med en harmonisering av praxis kring metoddetaljer i livscykelanalyser i byggnader, vilket är ett stort och viktigt steg mot mer robust användning av LCA för byggnader.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan
- När LCA av byggnader nu i allt större utsträckning används i policy och praktik, finns behov av ytterligare standardisering av detaljer för de scenarioantaganden som behövs när beräkning av framtida klimatpåverkan ska göras.
- I projektet föreslås bland annat att en standardiserad databas – med typiska livslängdsvärden för nationella förhållanden – bör användas för att minska osäkerheterna när klimatpåverkan för framtida underhåll och utbyte beräknas. Idag är det betydande skillnader mellan olika databaser, vilket påverkar resultatet.
- Livscykelanalyser används för olika ändamål och kräver då olika metoder. Därför är det svårt att genomföra – och inte heller önskvärt – med en fullständig standardisering för LCA för byggnader. Däremot bör beräkningarna harmoniseras.
Text: Ann-Sofie Borglund