Läs vad projektledare Eje Sandberg på Aton Teknikkonsult har att säga om projektet!
Energipriserna har på senare tiden ökat rejält och elnätssystemen räcker, inom flera geografiska områden, inte till för nya anslutningar. Det har gjort att det finns ett ökat intresse för effekteffektivisering. Ett bra verktyg för detta när det gäller uppvärmning i byggnader är att arbeta aktivt med värmeförlusttal. Det är ett mått på värmeeffektbehovet när det är som kallast och det korrelerar också bra mot byggnadens värmebehov på årsbasis.
Beräkningsstöd
Värmeförlusttal ingår i Forum för energieffektivt byggandes (FEBY) kriterier för energieffektivt byggande. Trots att det är ett beprövat begrepp är det fortfarande många byggare som inte känner till det. I detta projekt har därför ett av syftena varit att göra begreppet mer känt och mer användbart. I projektet har ett beräkningsstöd för kalkylering av årsenergi och värmeförlusttal gjorts tillgängligt. Man har även tagit fram en anvisning för mätverfiering och beräkningsstöd i Excel, vilka bygger på mer omfattande beräkningstester. Det gör att det numera finns en metodik med användbara anvisningar, beräkningsmallar och beräkningsstöd.
Projekt: Metoder och användning av värmeförlusttal i praktiken - LFM30
Koordinator: Lokal färdplan Malmö 2030
Projektstart: Februari 2022
Projektslut: December 2023
Projektbudget: 450 000
Projektledare: Nils Einar Thomas Sandberg
Energimyndighetens projektnummer: P2021-00216
LFM30s hemsida: https://lfm30.se/varmeforlusttal-vft/
Miljöns påverkan
I projektet har man också tittat närmare på livscykelanalyser och dess påverkan på investeringsbeslut kring uppvärmningssystem i byggnader. Den ekonomiska kalkylen är grunden för en investering, men även miljökonsekvenser får ökad betydelse för investeringsbeslut. Då är det centralt att de miljömässiga värdena är korrekta. I projektet pekar man dock på att det finns en rad osäkerheter kring miljövärderingen av el beroende på vilket framtidsscenario man väljer och för fjärrvärme saknas konsensus vad gäller miljövärdering av avfallets plastinnehåll. Både dessa osäkerheter kan få stor betydelse i de beräkningar som görs och för vilket val en fastighetsägare beslutar sig för vad gäller uppvärmning.
I Malmö har man tagit fram en lokal färdplan (LFM30) och de har delvis löst risken för suboptimering vad gäller val av försörjningssystem med ett målgränsvärde för byggnadens värmeförlusttal.
I projektet har man också testat sin metodik för värmeförlusttal i bostadsfastigheter i Malmö under några vintermånader.
Ladda ner
Driftskedets klimatpåverkan, Rapport VFT LCA 2023
Pressmeddelande angående driftskedets klimatpåverkan
Beräkning av värmeförlusttal och årsenergi; LFM30.energihuskalkyl
Mätverifiering av värmeförlusttalet; metodik
- Modelltester
- Excelstöd (via LFM30 hemsida)
VFT på LFM30´s hemsida, ladda ner
Utbildningsvideo om LFM30 och värmeförlusttal
- Genom att ställa krav på sin byggnads värmeförlusttal kan man både minska energianvändningen och byggnadens belastning på anslutet försörjningssystem.
- Metodiken som utvecklats i projektet har testats i Malmö och resultaten i detta projekt kommer att användas i Malmös lokala färdplan (LMF30), där ett krav på värmeförlusttal enligt FEBY18 nivå silver ingår.
- För att fler ska känna till värmeförlusttal och hur man kan arbeta metodisk med det, har man i detta projekt tagit fram användarvänliga anvisningar, beräkningsmallar och beräkningsstöd. De finns publicerade på https://lfm30.se/.
- I projektet lyfter man fram de osäkerheter som finns kring miljövärdering av driftskedets klimatpåverkan och hur detta kan leda till felaktiga investeringsbeslut. Ett målgränsvärde för byggnadens värmeförlusttal, vilket man har i Malmö, kan minska den risken.
Text: Ann-Sofie Borglund