Läs vad forskaren Jenny Gode vid IVL har att säga om projektet!
Systemperspektiv på val av energilösning
De flesta metoder som används idag utgår från energianvändning och effekter på energisystemet på årsbasis och baserat på hur dagens energisystem ser ut. Metoderna gör därmed inte någon skillnad på när energibäraren, till exempel el eller fjärrvärme, används eller produceras, eller att energisystemet kan komma att genomgå stora förändringar i framtiden. Energival som ger samma energianvändning på årsbasis, kan ha olika miljöeffekter beroende på när under året energianvändningen sker. Likaså beror effekterna på hur den framtida utvecklingen av energisystemet ser ut.
Projekt: Miljövärdering av byggnaders energianvändning i systemperspektiv Utförare: Energimyndigheten, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Samfinasiärer: Skanska kommersiell utveckling Norden AB, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, Akademiska Hus AB, NCC AB, Energiföretagen Sverige Swedenergy AB, Statens Fastighetsverk, HSB Riksförbund Projektstart: augusti 2016 Projektslut: september 2017 Projektbudget: 892 938 kr Projektledare: Jenny Gode Energimyndighetens projektnummer: 42646-1
Komplement i beslutsprocesser
I den nya metoden – Tidstegsmetoden – har forskarna analyserat konsekvenser i energisystemet vid en förändrad energianvändning i byggnader. Med metoden jämförs energiåtgärder för en byggnad mot en referensbyggnad där dessa åtgärder inte är gjorda. Metoden ska kunna användas av olika beslutsfattare i byggprocessen, både vid nyproduktion och vid renovering. Metoden svarar på frågor om vad som händer i energisystemet när energianvändning och effektprofil i en byggnad förändras och är därför ett bra komplement i beslutsprocesser där man vill ha underlag i form av systemkonsekvenser.
Applicerbar metod utifrån olika miljöaspekter
För att kunna bedöma effekterna på energisystemet är tidsaspekten central. Tidstegsmetoden hanterar därför två olika tidsdimensioner. Den ena gäller den framtida utvecklingen av energisystemet – från nu och cirka 20 år framåt i tiden – den andra avser variationen över året. För att täcka en del av de många osäkerheter som är kopplade till en sådan analys har flera olika scenarier använts. Det ger ett resultatspann för miljöpåverkan för de energilösningarna i byggnader som man väljer att studera. Metoden går att applicera på flera olika miljöaspekter. I rapporten visas exempel på hur stor påverkan olika energilösningar har på klimatet, redovisat som koldioxidekvivalenter. Exemplen i rapporten har gjorts för ett flerfamiljshus byggt under miljonprogrammet, och för tre olika typer av fjärrvärmenät.
Fördelar ur klimatsynpunkt
Resultaten av fallstudierna indikerar att energilösningar som minskar fjärrvärmeanvändningen, men som samtidigt ökar användningen av fastighetsel i många fall ökar den totala klimatpåverkan i ett konsekvensperspektiv. Detta beror på att fjärrvärmesystemen i studien hade en mindre växthusgasintensiv produktionsmarginal än det nordeuropeiska elsystemet. Därför blir konsekvenserna av förändrad energianvändning betydligt lägre i fjärrvärmesystemen än i elsystemet. Ur klimatsynpunkt är det i många fall fördelaktigt att hitta energilösningar som minskar fjärrvärmebehovet vid låga utomhustemperaturer och som bidrar till ett lågt behov av fastighetsel. Värt att uppmärksamma är att det finns en stor osäkerhet
vad gäller de framtida marginella koldioxidekvivalentutsläppen i elsystemet. Den sammantagna spridning, som framtidens tänkbara elsystem och tillhörande marginaltekniker, kan komma att få är därmed stor. Detta avspeglar sig också i de resultat som presenteras från fallstudierna.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten
- En ny metod har utvecklats för att visa vad valet av energilösning i en byggnad får för konskevenser sett ur ett systemperspektiv.
- Den nya metoden – Tidstegsmetoden – tar hänsyn till såväl variationer i energisystemet över året som energisystemets framtida utveckling.
- Metoden går att applicera på ett flertal miljöaspekter.
- Lösningar som minskar fjärrvärmebehovet vid låga utomhustemperaturer och bidrar till ett lågt fastighetselbehov
framstår i studiens fallstudier som fördelaktiga ur klimatsynpunkt, men resultatet beror på hur fjärrvärmen och elen
är producerade.
Text: Ann-Sofie Borglund