Sverige ska bli klimatneutralt till 2045. För att nå detta mål är det avgörande att byggnader använder mindre mängder energi, allra helst bör byggnader ha nettonollenergianvändning – sett ur ett livscykelperspektiv.

Idag saknas det kunskap och lösningar som kan hjälpa byggaktörer att identifiera vilka åtgärder som bidrar till att byggnader kan ha nettonollenergianvändning eller nettonollkoldioxidutsläpp. I detta projekt ska forskare vid Uppsala universitet utveckla ett verktyg som ska hjälpa byggaktörerna med detta. Arbetet kommer huvudsakligen att genomföras av doktoranden Sin-Yi Li med handledning av Farshid Shadram tillsammans med Joakim Widén, professor vid Uppsala universitet.

Fakta

Projekt: Simulerings- och optimeringsbaserad analys för att stödja utformning av byggnader med nettonollenergibalans över livscykeln

Koordinator:
Uppsala universitet

Projektstart: November 2022
Projektslut: Februari 2025
Projektbudget: 3 497 656 kr

Projektledare: Farshid Shadram

Energimyndighetens projektnummer: P2022-00886

I ett tidigare projekt som finansierades av E2B2, och som leddes av Farshid Shadram, tog man fram en datordriven optimeringsmetod som är ett beslutsstöd för att förbättra hållbarhetsprestandan vid nybyggnation och renovering av byggnader.

– Det projektet visade att går att minska energianvändningen avsevärt med hjälp av den här optimeringsmetoden, men då var vårt fokus passiva åtgärder som exempelvis bättre klimatskal, förklarar Farshid Shadram.

– För att kunna få nettoenergianvändning eller nettonollutsläpp behöver man även använda aktiva åtgärder som förnybara energikällor och solceller. I detta projekt ska vi därför även inkludera större aktiva åtgärder som man kan optimera i detta verktyg, säger han vidare.

Fakta nettonollenergibyggnad

Nettonollenergibyggnaden använder lika mycket energi som den producerar – sett till en livstid. Förnybara energikällor är därför avgörande eftersom de genererar energi som kan kompensera den energin som används under byggnadens drifttid samt den inbyggda energin som går åt att tillverka byggmaterial.

Ett sådant verktyg saknas idag och Farshid Shadram menar att både byggaktörer och forskare hittills ensidigt fokuserat på passiva åtgärder, vilket har lett till att man har missat helhetssynen som är nödvändig.

När forskarna har utvecklat verktyget i projektet kommer de att testa det i tre fallstudier och därigenom få tillgång till verkliga data från byggnader. Då kan forskarna se vilka åtgärder som krävs för att nå klimat- och energimålen samt vilka åtgärder som är kostnadseffektiva att göra. Fallstudierna genomförs hos Skanska, Einar Mattson och Uppsala skolfastigheter, som också är med och samfinansierar detta projekt.

Text av: Ann-Sofie Borglund

Projektpresentation