Intervju med forskaren

Läs vad Anna Malou Petersson vid RISE har att säga om projektet

Sjunkande priser på solcellsmoduler har lett till ett ökat intresse för att installera solelanläggningar –även i områden med mycket snö. Samtidigt har det inte funnits så mycket kunskap kring hur snö påverkar solelanläggningar.

I detta projekt har forskare arbetat parallellt med tre arbetspaket för att undersöka effekter och hantering av snölaster vid solelanläggningar som är monterade på tak. De har studerat 30 anläggningar i nio olika kommuner från Borås till Kiruna där de med olika metoder mätt snödjup och snödensitet på tak och mark. För att undersöka vilka laster som en solcellsmodul utsätts för i verkliga vinterförhållanden har de dessutom använt detta i en specialbyggd testrigg som stått utomhus. Därutöver har forskarna haft ett testtak där de provat olika metoder att ta bort snö och studerat vilken degradering som kan ske under verkliga vinterförhållanden.

Fakta

Projekt: Effekter och hantering av snölaster vid takmonterade solelanläggningar
Utförare: RISE Energy Technology Center
Samfinansiärer: Energimyndigheten, PiteEnergi Handel AB, Lindbäcks Bygg AB, Länsförsäkringar Västerbotten, RISE Energy Technology Center AB

Projektstart: Juli 2019
Projektslut: Januari 2024
Projektbudget: 7 901 827 kr

Projektledare: Mattias Lindh
Energimyndighetens projektnummer: P47838-1

Resultatet visar att snödjupet på solelanläggningarna är ojämnt fördelat, och ofta hamnar mycket snö nederst på anläggningarna. Det kan öka risken för skador på dem och därmed minska livslängd och elproduktion. Anläggningar där modulerna lutas upp från taket leder till större snömängder på taken, medan större släta fält av solpaneler längs med taket kan ge mindre snömängder genom att snön enklare glider av, förutsatt att det inte finns något hinder.

I projekten har forskarna också studerat hur man bör snöröja taken så att solelanläggningen och det underliggande taket inte skadas. Resultatet visar att manuella snöröjningsmetoder riskerar att skada solcellsmodulerna, även om skadorna inte är synliga med blotta ögat. Därför rekommenderar de att man bör undvika att snöröja tak med solcellsmoduller om det inte är helt nödvändigt. En lösning skulle kunna vara att få snön att smälta genom eluppvärmning av solcellsmodulerna, men det kräver i nuläget dyra och komplicerade installationer.

Viktiga resultat
  • Väderutsatta äldre tak i Norrland, med och utan solelanläggningar, utsätts regelbundet för snölaster som tangerar eller överstiger vad taket troligen dimensionerats för att klara. Byggnader som däremot är uppförda enligt moderna byggnormer har större marginaler.
  • Solelanläggningens utformning och placering påverkar både hur stora snölasterna blir och hur de varierar på olika delar av taken.
  • Snölaster är ofta ojämnt fördelade på både solcellsmoduler och solelanläggningar, och vanligtvis är de störst i nederkant. Där snölasten är som störst finns en ökad risk för skador, vilket i sin tur kan påverka livslängd och möjligheterna till elproduktion.
  • Det finns i nuläget inte något riktigt bra sätt att snöröja tak täckta av solcellsmoduler så att solelanläggningen och/eller den underliggande konstruktionen inte riskerar att ta någon skada. Stor försiktighet krävs om man utför snöröjning av tak med solcellsmoduler.

Text: Ann-Sofie Borglund