Stora serveranläggningar alstrar mycket värme
Marknaden för datacenters expanderar starkt i norra Sverige där det finns god tillgång på kyla och el samt är nära till kraftkällan vilket ger mindre energiförluster. Servrarna i datacentren genererar massor med värmeenergi. I några städer används denna spillvärme till fjärrvärmesystemet, men det är inte tillämpbart eller lönsamt överallt. Värmen går därför hos en del datacenter rakt ut i luften.
Läs vad forskaren Markus Sandberg vid Luleå tekniska universitet har att säga om projektet!
Spillvärme värmer
I detta projekt har man undersökt möjligheterna att ta tillvara på spillvärmen till annan verksamhet. I Boden, där försöken i denna studie har genomförts, vill kommunen anlägga ett växthus. Målet är att växthuset ska odla parkväxter, vilket innebär att transportbehovet för dessa varor minskar. Kan växthuset använda spillvärmen så minskar dessutom koldioxidutsläppen. I Boden ser kommunen dessutom växthuset som en viktig arbetsplats för nyanlända flyktingar samt för företagare att odla grönsaker och svamp. En satsning av detta slag har därför flera intressanta dimensioner.
Projekt: Green power – användning av spillvärme från datacenter Utförare: Luleå tekniska universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Vattenfall AB, Ericsson AB, KnCMiner, Boden Energi Nät AB, Boden Energi AB, Hydro66, Boden Business Agency, Hushållningssällskapet i Norrbotten-Västerbotten, SICS North Swedish ICT AB, Bodens Kommun, ENACO AB, Luleå tekniska universitet Projektstart: mars 2016 Projektslut: oktober 2017 Projektbudget: 2 075 386 kr Projektledare: Marcus Sandberg Energimyndighetens projektnummer: 41845-1
En modell för utvärdering
I projektet har forskarna under ett år mätt temperaturer, luftfuktighet och flöden i den luft som släppts ut från ett datacenter som företaget Hydro66 äger i Boden. Dessutom har forskarna utvärderat driften, så att användningen av spillvärmen inte påverkade driften av datacentret. Forskarna har använt datormodeller för att virtuellt kunna utvärdera användningsmöjligheterna för spillvärmen. Därutöver har man utvärderat vilka grödor eller växter som lämpar sig för odling i ett växthus som placeras i Norrland.
Flera användningsområden har studerats
I projektet har även andra användningsområden för spillvärmen diskuterats såsom en närliggande travbana, parkeringsplatser, bostadshus, algodling, hydroponisk odling kombinerat med fiskodling samt en idrottshall. Värmeöverföringsmodellen kan även användas till en sådan utvärdering för att se hur mycket värme som kommer fram. I det arbetssätt som har utvecklats ingår att göra mätningar för att uppskatta mängden värme samt att utveckla modeller för att beräkna förluster i värmetransporten från datacentret samt hur stor byggnad som kan värmas med spillvärmen. Modeller för att utvärdera hur luften strömmar i byggnaden har också tagits fram.
Direkt användning
Verktyget går att använda mer eller mindre direkt med stöd/instruktioner från forskarna. Flödesmodellen går att använda för båghusväxthus. Det behövs dock validering mot verkliga test för att kalibrera modellerna så att de ger mer korrekt resultat.
- Nu kan man bygga murade ytterväggar med 20–25 procent lägre U-värde tack vare en nyutvecklad vägglösning.
- Tjockleken på de bärande delarna är mer kompakt och då kan man använda det insparade utrymmet till mer termisk
isolering. - Energiprestandan kan på detta sätt förbättras utan att ytterligare öka ytterväggarnas totala tjocklek, vilket är en
fördel även ur ekonomisk synvinkel. - Det går att använda väsentligt tunnare murade väggar än idag, utan att det leder till några negativa konsekvenser för
bärförmåga och säkerhet. - Den nya ytterväggstypen lämpar sig väl för byggande av småhus och mindre lokaler. Genom användning av tegelmurverk eller andra, starkare murverksmaterial, kan förstärkta murade väggar användas till flerbostadshus eller
större lokaler.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten
Text: Ann-Sofie Borglund