På KTHs Campusområde i Stockholm har fastighetsägaren Akademiska Hus investerat i en värmepump som har en värmeeffekt på 3 MW och en kyleffekt på 2 MW. Tidigare köpte Akademiska Hus fjärrvärme och fjärrkyla från Fortum. Konverteringen innebär att man gått över till elbaserad energiproduktion.
Projekt: Ny värmepump – utvärdering ur ett livscykelperspektiv Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, Akademiska Hus, Climacheck, Bengt Dahlgren Stockholm, Fortum Värme samägt med Stockholms stad Projektstart: mars 2015 Projektslut: december 2016 Projektbudget: 1 275 900 kr Projektledare: Nils Brown Energimyndighetens projektnummer: 39701-1
– Inför investeringsbeslutet genomfördes LCC-beräkningar, men vi anser att det är viktigt att även studera klimatpåverkan under en livscykel och inte enbart kostnaderna. Vi kommer därför att studera denna satsning ur ett bredare perspektiv, säger Nils Brown, forskare vid KTH (bilden). I projektet ingår också Climacheck och Bengt Dahlgren AB. De kommer att utföra en driftoptimering och uppföljning av anläggningen.
Historiskt sett har den största andelen av en byggnads klimatpåverkan uppstått vid driften av byggnaden, från den energi som då används. Ny forskning från bland annat KTH visar att allt eftersom hus blir mer energisnåla och mer förnybara energikällor används under driften håller detta på att ändras, så att klimatpåverkan förskjuts från driftskedet till byggprocessen. Det blir därmed viktigare att ta hänsyn till klimatpåverkan från själva byggandet. I det här projektet kommer man bland annat att undersöka vilken klimatpåverkan satsningen på värmepumpar har – sett till material och infrastruktur.
LCA är den engelska förkortningen för Life Cycle Assessment dvs. livscykelanalyser. Det är en metod för att få fram en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
– Eftersom denna del av klimatpåverkan blir allt större så är det viktigt att ha fakta om vad satsningar av detta slag leder till. Vi har inte hittat något underlag att något har studerat denna fråga tidigare, vilket gör det extra intressant och angeläget, säger Nils Brown.
En annan del i projektet har fokus på klimatpåverkan från energiproduktion från en värmepump jämfört med fjärrvärme och fjärrkyla. Detta har andra studerat tidigare, bland annat har Värmemarknadskommittén, som är partsgemensam arbetsgrupp med representanter från både fjärrvärmebranschen och kundorganisationer, enats om hur miljöpåverkan av energianvändning i fjärrvärmevärmda fastigheter ska värderas ur ett bokföringsperspektiv.
– Deras metod är en av flera. Vi vill även se detta ur ett vetenskapligt perspektiv och visa hur olika antagande om olika energislags miljövärdering kan påverka jämförelse av de två olika energitillförselalternativen ur ett klimatperspektiv. Vi hoppas också att bidra med att ge en mer komplett bild till fastighetsägare kring dessa frågor och att våra resultat ska vara ett stöd i jämförelsen mellan storskaliga värmepumpar och fjärrvärme och fjärrkyla, säger Nils Brown.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början