Sedan 2021 måste alla byggnader i Sverige byggas enligt standarden för lågenergibyggnader. Energibehovet i dessa byggnader är lägre i äldre byggnader, men de behöver ändå värmas.
Läs vad forskaren Akram Sandvall vid IVL Svenska Miljöinstitutet har att säga om projektet!
I detta projekt har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt hur valet av uppvärmningsform till områden med lågenergibyggnader kan påverka möjligheterna att nå klimatmål och samtidigt vara kostnadseffektiva.
I projektet har de undersökt följande uppvärmningsalternativ:
- Fristående värmesystem i varje enskild byggnad, vilket omfattar olika typer av värmepumpar, biomassapannor, elpannor eller solvärmepannor
- Småskalig lågtempererad fjärrvärme med antagen fram- och returtemperatur på 55/25℃.
- Traditionell fjärrvärme.
De har också tittat på möjligheten att byggnaden agerar prosument det vill säga att fastighetsägaren både köper och säljer värme till energibolaget.
Mest kostnadseffektivt
De olika alternativen har analyserats med hjälp av dynamiska energisystemoptimeringsmodeller. På grund av stordriftsfördelar, de varierande lokala förhållandena och tillgången till resurser gjordes bedömningen på en detaljerad lokal representation av två stadsområden och tre områden med lågenergibyggnader. Detta har sedan utgjort grunden för de antaganden som använts i en dynamisk modell för att optimera energisystemet på stads/lokalnivå. I denna modell utvecklade forskarna klimatpolitiska scenarier och utformade en systematisk analys för att kunna hitta den mest kostnadseffektiva värmeförsörjningen med minst klimatpåverkan.
Projekt: Optimerad värme till områden med lågenergibyggnader
Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Sveriges Byggindustrier Service AB, Falu Energi & Vatten AB, Eksta Bostads AB, AB Borlänge Energi, NCC AB, VänerEnergi AB, Tekniska verken i Linköping AB
Projektstart: maj 2020
Projektslut: september 2023
Projektbudget: 3 530 000 kr
Projektledare: Akram Sandvall
Energimyndighetens projektnummer: P2020-90024
Resultatet visar att den lågtempererade fjärrvärmen är den mest kostnadseffektiva på stads/lokalnivå. Mest kostsamt är det att varje byggnad har sitt eget uppvärmningssystem.
Forskarna undersökte även vilka effekter ett lågtempererat fjärrvärmesystem har på energisystemet på nationell nivå och på lång sikt samt i relation till de svenska klimatmålen. Där framkommer det att lågtempererade fjärrvärmesystem skulle kunna leda till ett större utnyttjande av storskaliga värmepumpar och överskottsvärme. Dessutom skulle systemkostnaderna och elförbrukningen för uppvärmning minska.
Bedömning på lång sikt
Forskarna pekar också på vikten att göra bedömningar för energiplanering med en tidshorisont över flera decennier och med en bred systemgräns för strategiska beslut, eftersom den optimala ekonomiska lösningen blir en annan än om man ser till ett kortare perspektiv med snävare systemgränser. De påpekar också att ett resultat som är den bästa för en samhällsplanerare inte behöver vara den bästa för en investerare, men att det ändå är viktigt att se till vilka värmesamarbeten som är möjliga och lönsamma vid en bredare bedömning av uppvärmningsvalet.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan:
- Småskalig, lågtempererad fjärrvärme är det värmealternativ som på lång sikt är det billigaste uppvärmningsalternativet i områden med lågenergibyggnader. Det förutsätter dock att det finns i lokala lågkostnadsvärmekällor i närheten, som exempelvis värme från avloppssystem som kan användas i en värmepump.
- Om det inte finns några billiga värmekällor i närheten är det mer kostnadseffektivt att använda värme från ett närliggande fjärrvärmesystem.
- Det dyraste uppvärmningsalternativet för ett område med lågenergibyggnader är att ha ett fristående värmesystem i varje byggnad.
- När fastighetsägare i lågenergibyggnader blir prosumenter kan, i vissa fall, kostnaden för deras uppvärmning med lågtempererad fjärrvärme minska.
- Om man utgår från ett samhällsperspektiv är det viktigt att se energiplanering i områden med lågenergibyggnader utifrån en lång tidshorisont och med en bred systemsyn. Därigenom kan man få fram vilka val av uppvärmning som kan klara klimat- och energimål. Resultatet kan dock skilja sig jämfört med vad som är mest kostnadseffektivt på kort sikt.
Text: Ann-Sofie Borglund