
Daniel Månsson har i ett tidigare E2B2-projekt undersökt hur el- och värmesystemen ska dimensioneras och optimeras på bästa sätt i en energihubb i en ny bostadsrättförening i Hudiksvall. Bostadsrättsföreningen använder egna solceller, bergvärme och energilager som delvis består av batterier i elbilar. Allt ingår i ett självförsörjande system i ett mikronät. I energihubben kommer de eventuellt även att ha solfångare och ett värmelager.
Nu ska Daniel Månsson undersöka livslängden på de olika teknikerna i energihubben. Han kommer att testa hur olika typer av användning och krav påverkar åldrandet av de olika systemen, för att ta reda på hur degraderingen av systemen kan minimeras.
– För att göra det ställer jag upp en modell över hela energihubben och undersöker hur de olika system stressas i olika situationer. Jag ska exempelvis undersöka effektflöden under en viss period och se vad som händer vid olika slags användningsmönster och slutmål för energihubbens användning, förklarar Daniel Månsson.
Projekt: Optimering av livslängden på en självförsörjande energihub
Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: April 2021
Projektslut: December 2021
Projektbudget: 405 000 kr
Projektledare: Daniel Månsson
Energimyndighetens projektnummer: P50400-2
I simuleringen ska han lägga in krav på att användaren måste ha sin effekt tillgodosedd och att de olika delarna i energisystemet ska balanseras korrekt.
– Utifrån detta tittar jag sedan på hur man kan förändra och styra de olika delarna i energihubben för att degraderingen ska bli så liten som möjligt. Det gäller framförallt batterierna.
Att förlänga livslängden av olika delar i energihubben är extra viktigt med tanke på att tillverkningen av exempelvis batterier och solceller inte är helt oproblematiska sett ur miljösynpunkt. Det gäller inte minst batteritillverkning som kräver råvaror som har utsläpp från både brytning och upparbetning.
I takt med att intresset för energihubbar ökar blir resultatet från denna forskning allt viktigare. Energimyndigheten pekar också på att vikten av längre livslängd hos olika tekniska system kommer att bli mer betydelsefullt i takt med att allt fler inför nya tekniska system som samverkar med varandra.
– Jag hoppas att mina resultat ska visa på hur man ska driva en självförsörjande energihubb så att systemen håller så länge som möjligt. Slutrapporten kommer att innehålla rekommendationer till användare, men också beslutsfattare och intressenter hur man kan förbättra livslängden för system av detta slag, säger Daniel Månsson.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.