Dagsljus påverkar positivt
Läs vad Marie-Claude Dubois, docent vid Lunds universitet, har att säga om projektet!
Dagsljus i bostaden har positiv inverkan på människors hälsa, välbefinnande, dygnsrytm och produktivitet. Behovet av ljus inomhus förstärks av att många, äldre, hemarbetande och inte minst tonåringar, tillbringar åtskilliga timmar i sina bostäder.
Mer dagsljus minskar elbehovet
Ytterligare en anledning att dra mer nytta av dagsljus i byggnader är att elbehovet för belysning kan minska. Genomtänkt användning av dagsljus kombinerat med tid och närvarostyrning har potential att minska kostnaden för belysningsel rejält. Dagsljuset varierar med årstid och breddgrad. Att sprida
det inomhus är i sig en utmaning.
Bred studie över dagsljus i flerfamiljshus
Målet med detta forskningsprojekt är att vetenskapligt undersöka ”dagsljusprestandan” hos befintligt byggnadsbestånd. På grundval av denna kunskap är det möjligt att formulera nya krav kring hur dagsljuset
Projekt: Dagsljusanvändning i byggnader Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Skanska AB, NCC AB, Bengt Dahlgren AB, ACC Glasrådgivare AB, Byrån för Arkitektur och Urbanism – BAU AB, White Arkitekter AB, SBUF, med flera Projektstart: mars 2016 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 1 200 000 kr Projektledare: Marie Claude Dubois Energimyndighetens projektnummer: 41816-1
bättre ska tas tillvara i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Till grund för studien ligger en analys av sammanlagt 54 flerfamiljshus i Stockholm och Örebro. Fastigheterna är byggda mellan åren 1926 och 1991 och de har valts ut för att vara så representativa som möjligt. Avancerade dagsljussimuleringar har gjorts för över 10 000 rum.
Många byggnader når inte upp till kraven
Dagsljusfaktorn (DFp) beräknas i en punkt 0,8 meter över golvet, en meter från mörkaste sidovägg och på halva rumsdjupet och ska vara en procent eller mer. Av studien framgår att bara 63 procent av rummen i urvalet når upp till dagens krav enligt avsnittet om dagsljus i BBR (Boverkets byggregler).
Stora variationer i dagsljus inomhus
Oavsett byggår är skillnaderna mellan dagsljustillgången i olika rum betydande. Tydligt är också att vissa typer av byggnader, exempelvis loftgångshus, innehåller fler rum med sämre dagsljusförhållanden än hus som är utformade på andra sätt. Även vid nyproduktion är det en utmaning att ta vara på det naturliga ljuset, och då inte bara i lägenheterna på nedre botten. När exempelvis förtätning sker i storstäder, där byggbar mark är en bristvara, visar det sig i många fall vara svårt att nå dagsljuskraven i alla rum.
Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljusstyrkan inomhus och utomhus (icke skuggad) en mulen dag, t ex betyder dagsljusfaktor 2,5 procent att då belysningsstyrkan är 12 000 lux utomhus är den 300 lux inomhus. Dagsljusfaktorn beror på glasarean, mätpunkt, golvarea, horisontavskärmning, fönsterglasets ljustransmission och rumsytors reflexions förmåga, och himmelsluminansfördelning.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:
- Dagsljus inne i lägenheter och kontor påverkar människors välbefinnande och produktivitet samtidigt som det i dagsljusflödet finns tydlig potential att spara in på belysningsel.
- Datorsimulering av sammanlagt 10 888 rum i 3 151 lägenheter ger vid handen att bostäder i bland annat slutna kvarter runt kringbyggda gårdar och loftgångshus generellt sett har sämre dagsljusförhållanden än exempelvis punkthus.
- Endast i sex procent av flerfamiljshusen (3 av urvalets 54 byggnader) lever alla rum upp till gällande dagsljuskrav.
- Eftersom köken ofta är placerade in mot byggnadens mitt är de statistiskt sett de mörkaste rummen, vilket inte är bra då många ljuskrävande sysslor utförs i just kök. Matrummen är ljusast.
- Nuvarande krav på genomsnittlig dagsljusfaktor (DFavg) visar sig vara vilseledande på byggnadsnivå eftersom rum belägna på högre våningar påverkar medeltalet för hela byggnaden.