
I detta projekt ska forskare vid Lunds universitet tillsammans med konsulter från byggbranschen ge underlag så att nya regler och metoder kring dagsljuskrav utvecklas för att därmed kunna åstadkomma en bedömning av dagsljuset med moderna verktyg och begrepp. Projektet ska undersöka dagsljusanvändningen i svenska byggnader, analysera befintliga förhållanden och föreslå nya krav som stödjer och skyddar utnyttjandepotentialen av dagsljus. Elanvändningen för belysning kan därmed minskas betydligt.
De senaste åren har det varit stort fokus på dagsljus i byggbranschen. Detta beror främst på en ökad förståelse för dagsljusets inverkan på människors hälsa, men också på skärpta krav i Boverkets byggregler och i miljöcertifiering av byggnader. Även International Energy Agency (IEA) och Energimyndigheten har uppmärksammat dagsljus i byggnader. Detta som ett verktyg för att minska elanvändningen till belysning.
Projekt: Dagsljusanvändning i byggnader Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Skanska AB, NCC AB, Bengt Dahlgren AB, ACC Glasrådgivare AB, Byrån för Arkitektur och Urbanism – BAU AB, White Arkitekter AB, SBUF, med flera Projektstart: mars 2016 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 1 200 000 kr Projektledare: Marie Claude Dubois Energimyndighetens projektnummer: 41816-1
Det finns därmed flera fördelar att få in mer dagsljus i byggnader. Samtidigt visar erfarenheter att de nuvarande kraven på 1 procent punkt dagsljusfaktor är mycket svår att uppfylla i praktiken, framförallt i stadsnära läget. Det leder i sin tur till förseningar och förhindrar byggprocessen.
– Det finns därför ett mycket stort behov av att verifiera om kravet på 1 procent, vilket bygger på internationell forskning och riktlinjer, även gäller för svenska förhållanden, säger Marie-Claude Dubois, docent vid Lunds universitet och den som leder projektet.
– Vidare är det intressant att verifiera om detta värde skulle kunna anpassas beroende på rumstyp, säger Marie-Claude Dubois vidare.
I projektet ingår därför även att utveckla lämpliga metoder gällande olika dagsljusindikatorer. Forskarna kommer att göra en jämförelse mellan olika indikatorer för att visa sambanden och även föreslå den lämpligaste metoden för svenska förhållanden.
Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljusstyrkan inomhus och utomhus (icke skuggad) en mulen dag, t ex betyder dagsljusfaktor 2,5 procent att då belysningsstyrkan är 12 000 lux utomhus är den 300 lux inomhus. Dagsljusfaktorn beror på glasarean, mätpunkt, golvarea, horisontavskärmning, fönsterglasets ljustransmission och rumsytors reflexions förmåga, och himmelsluminansfördelning.
I projektet kommer man också att utvärdera och utveckla underlag för en metod som man skulle kunna använda för att mäta/simulera/räkna dagsljuset med.
En femtedel av världens elanvändning går till belysning och progoser pekar på en ökning med 40 procent till år 2035. Det i sin tur innebär en betydande ökning av utsläppen av växthusgaser. Att få in mer dagsljus i byggnader leder till en minskad användning av elbelysning.
– Det sätt man mäter dagsljus med utgår från en punkt i rummet och utifrån en mulen dag. Denna mätmetod utvecklades på 1970-talet och görs manuellt. Det är ett tidskrävande och svårt sätt att räkna ut dagsljuset. I stället tycker jag att man bör använda nya metoder som bygger på simuleringar som görs via datorer. Då kan man göra simuleringar för olika ytor, olika utomhusljus och för förändringar som sker i dagsljuset under ett helt år.
– Det är i sin tur en mer korrekt bild av verkligheten. Det är varken kostnadseffektivt eller modernt att använda manuella metoder. I nuläget krockar metoderna med de byggkrav som finns. Det vill vi ändra på, säger Marie-Claude Dubois.