Läs vad Bo Sjö, universitetslektor på Linköpings universitet, har att säga om projektet!
EU införde 2009 en energiklassificering av fastigheter. Det innebär att alla byggnader i EU som ska hyras eller säljas inom måste ha en energideklaration. Den ska visa hur stor energianvändningen är i huset och innehålla förslag på kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder. Både köpare och säljare av fastigheten ska ha tillgång till energideklarationen.
I Sverige bor drygt en miljon i en bostadsrätt. Det gör att det är intressant att se hur bostadsrätternas pris påverkas av dess energiåtgång. Samtidigt ingår oftast uppvärmningskostnad och varmvatten i månadsavgiften för bostadsrättsinnehavare, vilket gör att bostadsrättsinnehavaren har få incitament att påverka sin energiförbrukning, bortsett från det som rör el.
Projekt: Energiprestandans påverkan på fastighetspriset Utförare: Linköpings universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Januari 2019 Projektslut: December 2020 Projektbudget: 2 604 152 kr Projektledare: Bo Sjö Energimyndighetens projektnummer: P46898-1
I denna studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt försäljningspriset på bostadsrätter i sex kommuner – Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Luleå, vilket omfattar drygt 21 000 försäljningar. Förutom pris ingår även energieffektivitet samt data på antal rum, yta, byggår och avgift. Den genomsnittliga lägenheten i urvalet har 2,4 rum på 64 kvadratmeter och kostar 3,3 miljoner kronor.
I studien skattas energieffektiviteten på tre olika sätt. I den första skattningen undersöks energieffektivitet som kWh/kvadratmeter, i den andra har forskarna utgått från olika regionala delar av Sverige med energimåtten HIGH och LOW. Där har det dock funnits för lite data från Umeå och Luleå för att kunna jämföra norra och södra Sverige, vilket forskarna hade planerat. Däremot har de gjort regionala urval på Malmö, Stockholm och andra städer. I den tredje skattningen har de använt samma energiklassificering som används i energideklarationer.
Till dessa tre skattningen har forskarna undersökt hur robusta resultaten är om de även tar hänsyn till inkomst, grannskap och dessutom matchar likvärdiga lägenheter med varandra. Oavsett skattningsmetod framkommer att energieffektivitetens betydelse på priset inte har någon signifikant betydelse.
Sedan med 1 januari 2009 kräver EU att alla byggnader som ska hyras eller säljas inom EU ska ha en energideklaration. Den ska både köpare och säljare av fastigheten ha tillgång till. Energideklarationen visar på hur stor energianvändningen är i huset och den ska också visa på förslag på kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder. Energideklarationen ska genomföras av en certifierad energiexpert. Drivkraften till energideklarationerna infördes är att de ska leda till att fler energieffektiviseringsåtgärder genomförs.
Ett problem är att en köpare mycket sällan står inför valet att köpa två likvärdiga bostadsrätter, där enda skillnaden är energiåtgången. Ett sätt att komma runt detta problem är att dela in urvalet i två grupper. Ena gruppen har de mest energieffektiva lägenheterna och den andra gruppen har lägenheterna med hög energianvändning. Resultatet visar att även när man gör en sådan uppdelning med olika statistiska metoder kan forskarna inte se att det finns någon signifikant skillnad – det vill säga energideklarationen har inte någon större betydelse för köparen.
Utifrån de resultat som framkommer i studien menar forskarna att energideklarationer för bostadsrätter behöver utvecklas eller avvecklas för att ha en rejäl nytta.
- För köpare av en bostadsrätt spelar energideklarationen inte någon större roll för valet av bostad, utan andra faktorer är viktigare.
- Energideklarationer i bostadsrättsföreningar ger lite mervärde för pengarna oavsett köpare eller säljare av en lägenhet.
- Om energideklarationer ska få en effekt krävs tydliga förslag som exempelvis energibesparande åtgärder eller genom att visa på avgifternas känslighet för energiprishöjningar.
- Höga energipriser kan få energideklarationerna att bli viktigare för köpare av en bostadsrätt.
- Detta är den första studien kring energideklarationers effekt på bostadsrätter och kan därför utgöra en benchmark för fortsatta undersökningar om energideklarationernas roll för att minska energianvändningen i bostadsrättsföreningar.
Läs mer om projektet i artikeln nedan.
Text: Ann-Sofie Borglund