Gå till innehållet

Ramverk för miljöanpassad förvaltning av byggnader

Genom att bli medveten om miljöpåverkan från sina befintliga byggnader kan fastighetsägare planera och förbättra till mer miljöanpassade byggnader. I detta projekt ska forskare vid LTH utveckla ett användarvänligt ramverk för planering av åtgärder.

Projektet grundar sig på en förstudie där samma forskare har identifierat cirka 350 olika åtgärder inom själva byggnaden, installationerna, förvaltarens och driftpersonalens arbete. Resultatet från förstudien ligger dels till grund för ett certifieringssystem för befintliga byggnader åt SGBC. Där används omkring 100 av dessa åtgärder.

‒ Vi vill även att byggnader, som inte ska certifiera sig, ska använda de åtgärdsförslag som identifierades i förstudien. I detta projekt kommer vi därför att värdera miljöåtgärderna. Vissa åtgärder kan se enkla ut, men ger stor miljöeffekt – exempelvis att driftpersonalen har tydliga instruktioner för tillsyn och skötsel av tekniska installationer, säger Catarina Warfvinge, universitetslektor vid LTH - Lunds tekniska högskola (till vänster i bild).

– Tanken är att göra det enklare för fastighetsförvaltare att prioritera förbättringsåtgärder för att minimera miljöpåverkan i förhållande till insats, säger Catarina Warfvinge.

Om det blir stor spridning av projektets resultat kan det ge stor effekt på energianvändning och miljöpåverkan i byggnader. Detta eftersom så hög andel som 97 procent av byggnadsbeståndet består av befintliga byggnader. Något som är unikt för projektet är att det handlar om energiåtgärder som inte är kopplade till renovering av fastigheten, det vill säga majoriteten av alla fastigheter.

Fakta

Projekt: Ramverk för miljöanpassad förvaltning av byggnader
Utförare: Lunds universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten

Projektstart: maj 2020
Projektslut: december 2021
Projektbudget: 4 000 000 kr

Projektledare: Åsa Wahlström

Energimyndighetens projektnummer: P50423-1

– Att fokusera på att förbättra driften och förvaltningen av vanliga byggnader som inte direkt har behov av hel- eller delrenovering är faktiskt ovanligt. I Sverige är denna kunskap eftersatt. Det gäller såväl hos fastighetsförvaltare som i akademin. Vi ser det därför som viktigt att vi bygger upp kunskap kring detta, säger Catarina Warfvinge.

Akademiskt kan projektet ge underlag till läromedel och ge ny kunskap till de ingenjörer som ska arbeta med frågor rörande drift och miljö i byggnader, men det är även ett intressant ämne för forskning. Projektets andra del är mer praktiskt inriktat och vänder sig till fastighetsägare och deras personal.

– Vi ska samla kunskap och gör den mer tillämpbar. För fastighetsägarna och personalen ska ramverket vara väldigt handfast och ha ett tydligt användarperspektiv. Det ska inte vara pekpinnar, utan mer visa på bra exempel som bra driftsrutiner, rätt luftflöden och så vidare, säger Åsa Wahlström, adjungerad professor på LTH och den som leder projektet (till höger i bild).

– Ramverket ska vara öppet och kostnadsfritt. Målet är att projektet ska leda till mer hållbara fastigheter, avslutar Åsa Wahlström.

Av Ann-Sofie Borglund

Uppdaterad den