
– För sex år sedan startade jag ett projekt med att byta ut betongplattan på mark för grundläggning av byggnader och i stället låta grundläggningen bestå av massivt trä uppbyggt av konstruktionsvirke, berättar Klas Wickman, vd på Svensk Trägrundläggning AB och den som leder projektet.
Det centrala var att göra det så säkert som möjligt vad gäller fukt och tryckfördelning, men också att minimera risken för tryck- och fuktrörelser. Det hela resulterade i att en 1 ½-plansvilla projekterades och byggdes.
– Då startade jag Svensk Trädgrundläggning AB för att samla intressenter och kunna följa upp och vidareutveckla denna lösning, berättar Klas Wickman.
I ett tidigt skede började även bolaget att titta på aktiv värmetröghet och värmelagring innanför klimatskalet. Och det är inom detta område som nuvarande projekt har sitt fokus.
– Vi ska sammanföra grundläggningen med en termisk konstruktion tillsammans med en bergvärmepump och solceller. Där ska vi se hur vi kan utnyttja den termiska trögheten för att använda energin på ett optimalt sätt, säger Klas Wickman.
En nyhet i detta projekt är att man kommer att kombinera träkonstruktionen med stenmjöl, då stenmjöl är bättre för den termiska trögheten per volymenhet.
– Vanligtvis används salt eller batterier som värmelager, men trä kombinerat med stenmjöl är en billigare lösningen, säger Klas Wickman.
Projekt: Aktiv Termisk Grundläggning fullskalestudie av inneklimat, energi och synergieffekter
Koordinator: Svensk Trägrundläggning AB
Projektpartner: kWh Mark AB, LK Systems AB, Svensk Trägrundläggning AB, TRÄ- OCH MÖBELFÖRETAGEN
Projektstart: Mars 2022
Projektslut: December 2024
Projektbudget: 1 976 000
Projektledare: Klas Wickman
Energimyndighetens projektnummer: P2021-00258
Grunden byggs till ett fristående hus med två lägenheter. Konstruktionen har ett värmebärande rörsystem för att kunna optimera in och urladdning av energin från värmepumpen respektive husgrunden. Runt husgrunden placeras en tjock isolering. Byggnadens golv isoleras även mot byggnadens grundläggning för att motverka värmelagrets direkta inverkan på inomhusklimat.
– Vi kommer att få viktig erfarenhet hur man rent praktiskt bygger en sådan grund. Det innebär att vi får veta vilka eventuella svårigheter som finns, men också möjligheter kring denna nya grundläggningsmetod, säger Klas Wickman.
En annan viktig del i projektet handlar om att analysera mätdata från byggnaden. Där kommer man bland annat att utvärdera hur trämaterialet beter sig och undersöka dess lämplighet i denna nya applikation med varierande temperaturer. Även systemet kommer att utvärderas avseende energianvändning, effektbehov och användarvänlighet med mera.
– Vi hoppas i projektet få fram ett opartiskt resultat som visar på att grundläggning av detta slag kan vara en bra lösning där man på ett miljö- och klimatsmart sätt kan använda lokal el och termisk energi samt eventuell överkapacitet i elnätet på ett optimalt vis. Detta tack vare grundläggningens stora värmetröghet, säger Klas Wickman.
I projektet kommer man också att genomföra två olika livscykelanalyser för att utvärdera grundens miljöpåverkan. Man kommer att göra jämförelser mellan grund av trä utan värmelager respektive med värmelager samt en traditionell betongplatta.
Av Ann-Sofie Borglund