Idag används en cementrik betong i husgrunder och den ger en högre kvalitet än vad som är nödvändigt. Det innebär att man använder mer cement i betongen än vad som faktiskt behövs för detta ändamål. Tillverkningen av cement är energikrävande och leder till koldioxidutsläpp. Kan man minska andelen cement i betong går det att göra betydande miljövinster.

Intervju med forskaren

Läs vad projektledare Miklós Mólnar, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola, har att säga om projektet!

I detta projekt har forskare vid LTH haft målet att experimentellt utveckla fungerande lösningar till cementsnåla grunder och klarlägga viktiga egenskaper och aspekter som kan underlätta användningen av dessa lösningar, till exempel uttorkning. De har också undersökt vad de nya betongtyperna innebär i produktionstid och kostnader.

Forskarna har utvecklat fyra recept, varav två recept har utgått från traditionellt tillverkad betong, men med lägre halter av bindemedel. I de andra två recepten har man använt cementbunden makadam (CBM).

Fakta

Projekt: Energieffektiva och klimatvänliga husgrunder genom användning av cementbunden makadam
Koordinator: Lunds universitet

Projektstart: Februari 2022
Projektslut: Juni 2024
Projektbudget: 1 979 252

Projektledare: Miklos Gabor Molnar

Energimyndighetens projektnummer: P2021-00245

I projektet har forskarna testat dessa betongtyper i mindre skala i labbmiljö. Dessutom har man använt cementbunden makadam som grund till ett tegelkonstverk som byggdes i Malmö under våren 2024.

Resultatet från forskningen visar att det finns bra förutsättningar att använda betongsorter till husgrunder i småhus med betydligt lägre bindemedel än vad som används idag. Vill man använda de cementsnåla betongtyperna utanför småhussektorn, till exempel för att bygga golv till kommersiella lokaler eller industrier, behöver betongen utvärderas med avseende på slitstyrka. Om cementsnål betong exponeras för utomhusklimat, ska även dess frostbeständighet klargöras.

Läs hela slutrapporten:

Viktiga resultat
  • Det går att använda grundplattor till småhus som har 60–65 procent mindre cement än vad som används i traditionell betong.
  • Uttorkning av cementbunden makadam (CBM) sker i stort sett samma takt som hos traditionell betong.
  • Det är inte så vanligt att använda CBM i Sverige och det kräver delvis andra arbetsmoment än när man använder traditionell betong i markplattor.
  • Merkostnaden för en grundplatta av CBM är cirka tio procent. De ökade kostnaderna beror på hanteringen av makadamlagret och ett ökat behov av skydd vid låga temperaturer.
  • Omställning till klimatförbättrad cement beräknas leda till stora prisökningar där klimatvänligare bindemedel kommer att kosta tre till fyra gånger mer än idag. Det kommer att gynna betong med låg bindemedelshalt som exempelvis CBM.

Text av Ann-Sofie Borglund