Klimatvänliga husgrunder med mindre cement

Den dominerande tekniken när man bygger husgrunder är att använda betong. I Sverige byggs ungefär 10 000 småhus per år och då används en så kallad platta på mark, vilket är en platsgjuten betongkonstruktion som vilar på markisolering. För att tillverka en betongplatta på 100 kvadratmeter används omkring tre ton cement, vilket kräver cirka 2,6 MWh energi. Tillverkningen av cement leder också till utsläpp av koldioxid. Visserligen binds koldioxiden in i betongen, men det tar mycket lång tid så den omedelbara effekten blir därmed koldioxidutsläpp, vilket späder på växthuseffekten.

– Idag används en cementrik betong i husgrunden, vilket ger en överkvalitet. Den är alltså bättre än nödvändigt. Markplattan skulle klara sig med svagare betong och därmed mindre cement, förklarar Miklos Molnar, universitetslektor vid Lunds tekniska högskola och den som leder detta projekt.

– Det nya i vårt projekt är att få fram en betong med mindre cement som passar svenska förhållanden och uppfyller de krav som vi har i Sverige, säger Miklos Molnar vidare.

Forskarna ska utvärdera lösningarna i laboratorium på Lunds tekniska högskola.

– En viktig del i projektet är att utveckla olika typer av betongblandningar och pressa ner cementhalten.

Det finns rätt mycket teknikaliteter för att få fram en bra betongblandning. Vi ska verifiera vad som fungerar.

En liknande betong används redan idag i vägbyggen, men också som husgrunder i flera utvecklingsländer där cement är förhållandevis dyrare.

– Vi testar också något nytt i detta projekt genom att maximera mängden stenmaterial och minimerar andelen cement. Vår arbetshypotes är att den bästa metoden för att spara cement är att först lägga ut krossad makadam och sedan hälla på en lättflytande betongmassa. Alternativet är att man blandar alla ingredienser i en stor blandare för att få betong.

Det är också viktigt att detta går att genomföra i praktiken på ett enkelt sätt. Idag beställer husbyggaren en betongbil till ett bygge och 2–3 arbetare lägger ut betongmassan på en arbetsdag.

– Gjutningen är väldigt effektiv med dagens teknik. Det är en utmaning att få till detta arbetsmoment på ett bra sätt med den nya betongen, så att produktionstiden inte ökar. Ytterligare en utmaning är att när man minskar mängden cement i betong så tillsätter man mer vatten och då tar det längre tid för plattan att torka. Det är något vi ska studera i projektet.

– Samtidigt finns det stora fördelar med denna betong, för den kräver mycket mindre energi och har ett betydligt mindre klimatavtryck.

Målet i projektet är att utveckla tre recept på cementbunden makadam för husgrunder. Lösningarna ska minska användningen av cement med 60–80 procent jämfört med en platta på mark av betong. I projektet ska man också ta fram två grundsnitt för husgrunder till enfamiljshus eller mindre lokaler, vilka ska ha upp till 20 procents bättre energiprestanda i användarfasen jämfört med en platta på mark bestående av betong.

Enligt Miklos Molnar har många småhustillverkare och även betongtillverkare visat intresse för projektet.

– Jag är optimistisk att vi kommer att utveckla produkter som i ett senare skede kommer ut på marknaden, avslutar Miklos Molnar.

Text skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början

Till projektets resultat