Intervju med forskaren

Läs vad forskaren Bijan Adl-Zarrabi vid Chalmers tekniska högskola har att säga om projektet!

Superisoleringsmaterial för bättre klimatskal

För att ett material ska räknas som superisolerande ska det ha en värmekonduktivitet som är lägre än cirka 25 mW/(m·K). De vanligaste superisolerande materialen är avancerade porösa isoleringsmaterial och vakuumpanelisolering. Superisoleringsmaterial finns redan på marknaden idag och används inom bland annat organtransporter, i flygplan och kylskåp, men i väldigt liten omfattning i byggnader. För att kunna användas i byggnader behövs bland annat riktlinjer för en säker installation, standarder samt en ökad kunskap hos användarna.

Projekt: Rekommendationer för superisoleringsmaterial i byggnader Utförare: Chalmers tekniska högskola AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Powerpipe Systems AB, BASF AB, Chalmers tekniska högskola AB Projektstart: juli 2017 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 1 841 000 kr Projektledare: Bijan Adl-Zarrabi Energimyndighetens projektnummer: 40798-1

Ökad kunskap och standard

I en rad länder pågår forskning kring superisoleringsmaterial och i slutet av 2014 initierades ett samarbete av International Energy Agency (IEA) för att samla och analysera den tillgängliga informationen om superisoleringsmaterial. Det svenska deltagandet har representerats av Chalmers och KTH. Projektet har pågått till slutet av 2017. Viktiga delar har varit att synliggöra utvecklingsarbetet för tillämpningar inom byggsektorn, utveckla experimentella och numeriska verktyg för att tillhandahålla tillförlitliga data om egenskaper och hållbarhet för slutanvändarna av SIM, skriva riktlinjer för en säker installation, stödja standardiserings och bedömningsförfaranden samt förbättra kunskapen och förtroendet hos användaren med hänsyn till hållbarhetsfrågor.

Uppfyller kraven mer än 50 år

En intressant slutsats är att värmeledningsförmågan hos SIM är mellan 2–5 gånger lägre än för konventionella isoleringsmaterial med en värmeledningsförmåga på 0,028- 0,032 W/(m·K). Detta betyder att värmeförluster genom byggnadens klimatskal kan reduceras med mellan 50–80 procent om tjockleken på SIM är i samma storleksordning som de konventionella isoleringsmaterialen. Teoretiska överväganden och de första praktiska testerna visar att vakuumisoleringspaneler (VIP), särskilt de med kiseldioxidkärna, förväntas uppfylla kraven på hållbarhet vid byggnadstillämpningar i mer än 50 år.

Viktiga resultat
  • Superisoleringsmaterial kan bli en viktig kompentent för energieffektivare klimatskal i byggnader.
  • För att superisoleringsmaterial ska få genomslag krävs bland annat en ökad kunskap hos arkitekter och konstruktörer om användning av SIM samt att det finns standarder.
  • Superisoleringsmaterial är dyrare än konventionella isoleringsmaterial. Tillverkaren av SIM hoppas kunna erbjuda lägre priser för byggprodukter om beställningar till byggnader ökar.
  • En stor utmaning är att det inte finns långvarig erfarenhet av superisoleringsmaterial i byggnader, men teoretiska överväganden och praktiska tester visar att vakuumisoleringspaneler, förväntas uppfylla kraven på hållbarhet vid byggnadstillämpningar i mer än 50 år.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten

Text: Ann-Sofie Borglund