Superisoleringsmaterial finns redan på marknaden idag. De används inom exempelvis organtransporter, i flygplan och kylskåp, men i väldigt liten omfattning i byggnader. Det vill vi ändra på, säger Bijan Adl-Zarrabi, docent och forskargruppledare på Chalmers.
I det internationella projektet IEA EBC Annex 65 har forskare från Europa, Japan, Kanada, Kina, Sydkorea och Turkiet samlats för att vidareutveckla superisoleringsmaterial. Det svenska deltagandet representeras av Chalmers och KTH. Chalmers leder två av de fyra arbetspaketen och medverkar aktivt i de övriga delarna av projektet.
Projekt: Rekommendationer för superisoleringsmaterial i byggnader Utförare: Chalmers tekniska högskola AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Powerpipe Systems AB, BASF AB, Chalmers tekniska högskola AB Projektstart: juli 2017 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 1 841 000 kr Projektledare: Bijan Adl-Zarrabi Energimyndighetens projektnummer: 40798-1
I projektet ska vi sammanställa årtionden av forskning och utveckling av superisoleringsmaterial och deras tillämpningar i byggbranschen. Vi ska också ta fram rekommendationer för hur superisolering kan användas för att dess potential ska utnyttjas maximalt, säger Bijan Adl-Zarrabi och fortsätter:
Vi vill hjälpa till så att superisoleringsmaterial kan komma ut på marknaden. Då behöver vi ta fram tillförlitlig data på materialegenskaper och livslängd till byggbranschens aktörer. Vår förhoppning är att vi ska hitta sätt att bedöma livslängden, men också hållbarheten ur ett miljöperspektiv.
Superisoleringsmaterial används i en del byggprojekt i Tyskland, Frankrike och Japan för isolering av tak, golv, väggar. Där har man även tagit fram nationella riktlinjer.
Ska materialet få brett genomslag krävs dock certifieringar och standarder, menar Bijan Adl-Zarrabi
För att ett material ska räknas som superisolerande ska det ha en värmekonduktivitet som är lägre än cirka 25 mW/(m·K). De vanligaste superisolerande materialen är aerogel och vakuumpanelisolering. Aerogel har två gånger högre isoleringsförmåga jämfört med konventionellt material, medan vakuumisolering har fem gånger högre isoleringsförmåga.
Vad gäller superisolering till fjärrvärmekomponenter har Bijan Adl-Zarrabi forskat kring användning av vakuumisolerade paneler i fjärrvärmerör, vilket har skett i samarbete med den svenska tillverkaren Powerpipe Systems AB. En kilometer av dessa rör används i Danmark och inom kort ska ytterligare en kilometer läggas ner.
Fjärrvärmerör ska ligga i marken i cirka 50 år. Då är det nödvändigt att veta att isoleringen har bra långtidsegenskaper. I de första rören, som lades ner för fem år sedan, ser isoleringen fortfarande perfekt ut. Det gör att det finns ett stort intresse kring den nya isoleringen, avslutar Bijan Adl-Zarrabi.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början
Deltar i IEA EBC Annex 65
Finansiering via E2B2 innebär att Chalmers forskare kan delta i det internationella projektet IEA EBC Annex 65 som har fokus på superisoleringsmaterial. Projektet pågår under perioden 2014–2017.