Intervju med forskaren

Läs vad forskaren Tove Malmqvist vid Kungliga Tekniska Högskolan har att säga om projektet!

LCA-verktyget har många fördelar

Byggnaders miljöpåverkan är stor och för att begränsa den under hela byggnadens livcykel är LCA ett verktyg som har flera fördelar. Beslut baserade på LCA-resultat ger exempelvis mycket bra mycket bra förutsättningar för nya innovationer och liten risk för inlåsningseffekter på teknikval och suboptimerade lösningar. Trots detta och att LCA har funnits som metod i drygt 20 år, används det inte tillräckligt brett och skulle behöva en större spridning. Goda exempel på användning av LCA finns hos Trafikverket och Stockholms stad. I detta projekt har därför forskarna dragit viktiga lärdomar därifrån.

Viktigt med en svensk miljödatabas

För att LCA ska få ett större genomslag och fungera som beslutsverktyg behövs både en organisatorisk och metodmässig mognad. Här menar forskarna att generellt sett så har byggbranschens aktörer idag en så stor mognad att de kan använda LCA. För att den ska få ett större genomslag behövs enkla, billiga och lättillgängliga LCA-verktyg samt en svensk miljödatabas för byggresurser. Detta projekt har därför kompletterats med ett nytt projekt, som också har finansierats av E2B2, där man utvecklat Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg. De kommuner som deltagit i utveckling av detta verktyg framförde dessutom ett krav på att det måste finnas en färdig affärsmodell för hur uppdatering och underhåll av detta miljöberäkningsverktyg ska ske, för att de ska använda LCA-verktyget mer än i ett enskilt projekt.

Fakta

Projekt: Verktygslåda för livscykelanalys i byggandet Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, SBUF, Peab Bostad AB, VACSE AB, Riksbyggen, Akademiska Hus AB, Skanska Sverige AB, NCC Construction Sverige AB, Arbio AB, Stålbyggnadsinstitutet, Cementa AB, Svensk Betong, SKL Projektstart: september 2015 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 3 958 000 kr Projektledare: Tove Malmqvist Energimyndighetens projektnummer: 40817-1

Stöd för aktörer

Utöver bra verktyg krävs också tydliga drivkrafter och stöd för aktörer inom byggsektorn ska börja använda LCA i upphandling. I rapporten presenteras flera förslag till åtgärder, bland annat pedagogisk vägledning kring hur ”smarta” krav baserade på LCA kan formuleras i olika skeden och en öppen plattform för informationsutbyte där man kan sprida erfarenheter och goda exempel på tillämpning av LCA -relaterade krav.

Kommunikation om nyttan med LCA

Drivkrafter för att få in livscykelperspektiv i byggandet behöver även stimuleras genom att bättre identifiera och kommunicera vilken nytta LCA-baserade beslut medför. Därutöver behöver LCA i byggnader sporras vid exempelvismarkköp. Här menar forskarna att också politiker och beslutsfattare har en viktig roll i att driva frågan i hela landet.

Fakta Livscykelanalys (LCA)

Livscykelanalys är en vedertagen metod för att visa helhetsbilden av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

Viktiga resultat
  • LCA är ett verktyg som har många fördelar när det gäller att undersöka hur stor miljöpåverkan är i en byggnad.
  • För att fler inom byggsektorn ska använda LCA behövs enkla, billiga och lättillgängliga LCA-verktyg samt en miljödatabas.
  • Det är viktigt att LCA inte ses som ett separat verktyg utan integreras i de IT-verktyg som byggsektorn redan använder.
  • Det behövs tydligare drivkrafter och stöd för aktörer inom byggsektorn ska börja använda LCA i upphandlingen.
  • Det finns nu principer och rekommendationer för hur LCA-baserade krav bör ställas och följas upp på ett robust och tillförlitligt sätt.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten

Text: Ann-Sofie Borglund