Drivkraften är att få med livscykelanalyser i ett tidigt skede vid ny- och ombyggnation, för där har man chansen att göra stor skillnad. Det rör sig bland annat om kloka energival, att lokalerna är flexibla, val av material och optimering av mängden material, säger Tove Malmqvist, forskare vid KTH (bilden) som leder projektet tillsammans med Martin Erlandsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Att klimatpåverkan är så stor när man bygger ett flerbostadshus har stått klart under många år, men frågan har fastnat hos akademin och där har fokus legat på att räkna rätt och på metodutveckling. Det är först under det senaste året som byggbranschens aktörer på allvar har insett deras klimatpåverkan. Nu vill vi gå vidare så att livscykelperspektivet implementeras hos byggbranschen, såväl hos kommuner som planerar bebyggelse som byggentreprenörer, säger Tove Malmqvist.
Projekt: Verktygslåda för livscykelanalys i byggandet Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, SBUF, Peab Bostad AB, VACSE AB, Riksbyggen, Akademiska Hus AB, Skanska Sverige AB, NCC Construction Sverige AB, Arbio AB, Stålbyggnadsinstitutet, Cementa AB, Svensk Betong, SKL Projektstart: september 2015 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 3 958 000 kr Projektledare: Tove Malmqvist Energimyndighetens projektnummer: 40817-1
Hon tycker att det nu finns en mognad och ett intresse hos de aktörer som ska använda livscykelanalyserna vid bygge av flerbostadshus. Samtidigt konstaterar hon att livscykelrelaterade krav hittills inte ställts vid upphandling inom byggsektorn. Trafikverket däremot har i några infrastrukturprojekt ställt krav på livcykelanalyser i upphandlingar, så lärdomar kommer att dras därifrån i projektet.
I projektet ingår också att ta fram kunskap om klimatpåverkan hos tre byggnader med olika konstruktion: betong, trä respektive stål. Här är inte tanken att de olika referenshusen ska jämföras med varandra utan snarare att finna värdefulla strategier för hur de olika huskonstruktionerna kan minska den inbyggda klimatpåverkan och öka resurseffektiviteten.
En annan viktig aspekt i projektet är att hantera hur ställda miljökrav ska verifieras.
– För att få föreslagna implementeringar av livscykelanalyser i byggandet att bli framgångsrika behöver förslagen vara förankrade både i forskning och hos byggsektorns aktörer, säger Tove Malmqvist.
Det behöver också ske en kompetensuppbyggnad inom området och där kan vår verktygslåda hjälpa olika aktörer att förstå när och hur det är lämpligt att göra livscykelanalyser, vilka krav de bör ställa och så vidare.
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
– Verktygslådan blir det kommunikationspedagogiska resultatet av projektet och den del som är mest riktad till användarna. Den hoppas vi ska bidra till ökad marknadsimplementering av livscykelanalyser baserat på kostnadseffektiva och robusta bedömningsmetoder.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början