För att lyckas med storskaliga effektiviseringar i stora bestånd finns det en betydande utmaning att veta vilka åtgärder som ger bäst resultat till lägst kostnad. Samtidigt finns det oerhört mycket data i våra städer kring fastigheters energiprestanda och egenskaper. Dessa har dock hittills inte kunnat användas på ett systematiskt sätt.
– Många stora fastighetsägare och kommuner har bristande kunskap över sitt fastighetsbestånd och det är svåröverskådligt att se vilka åtgärder som behöver göras och var. Det är inte ovanligt att man utgår från schabloner för att ta fram beslutsunderlag till energiåtgärder, berättar Hossein Shahrokni på KTH, den som leder projektet.
I detta projekt har forskarna, i den första fasen, på ett systematiskt sätt integrerat cirka 200 miljoner uppmätta datapunkter över Stockholmsområdets fastighetsbestånd, med geografier, energideklarationer och representativa energisimuleringar. Det har lett till en prototyp, Oden, som hjälper fastighetsägare att identifiera de lämpligaste åtgärderna utifrån fastighetstyp, byggår, och område.
Projekt: Big data-analys för energieffektivisering av städer Utförare: Kungliga Tekniska högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, Stockholms kommun, Stockholms Stadshus AB, Lassila & Tikanoja FM AB , AB Familjebostäder Projektstart: September 2018 Projektslut: Oktober 2021 Projektbudget: 11 273 200 Projektledare: Hossein Shahrokni Energimyndighetens projektnummer: 40846-2
– Genom att få denna information på ett systematiskt sätt kan fastighetsägare se vilka åtgärder som är mest lönsamma att genomföra i en större skala. Om det exempelvis skulle vara att byta fönster i en större del av beståndet kan de genomföra en större upphandling och därigenom få ett bättre pris. Det blir då både rätt planering av energiåtgärder och till en lägre investeringskostnad, säger Hossein Shahrokni.
Det visuella beslutsstödsverktyget går också att använda på en övergripande nivå för kommuner som arbetar mot uppsatta klimatmål. Detta för att identifiera vilka åtgärder som krävs för att en kommun ska nå sina mål till lägst investeringskostnad.
I den andra fasen, som startade i augusti 2018 och som pågår till hösten 2021, ska forskarna vid KTH utveckla verktyget från prototyp till att tas i bruk i planeringsverksamheten hos fastighetsägare och kommuner.
– Vi kommer att vidareutveckla verktyget i nära samarbete med behovsägarna Stockholm stad och Familjebostäder, för att på ett ännu tydligare sätt få beslutsstödsverktyget att svara mot deras behov.
– Vi är på helt rätt spår och vi ser ett stort behov och intresse såväl i Sverige som internationellt. Många aktörer känner att det är viktigt att vi snabbt kan ta denna datadrivna process till marknaden, men det krävs ytterligare validering. Det finns fortfarande frågeställningar vi måste lösa kring bland annat metoder, data och juridik, men om ett par år hoppas jag att vi kan börja skala upp processen, så att fler nationer, myndigheter, kommuner och fastighetsbolag kan samverka mer fokuserat för att nå sina energi- och klimatmål.
Av Ann-Sofie Borglund
Relaterad forskning: