Det råder bostadsbrist i omkring hälften av landets kommuner. Samtidigt finns det många lokaler som inte används och som skulle kunna byggas om till bostäder. En del av dessa lokaler har dessutom tidigare varit just bostäder.
Läs vad projektledaren Kristina Mjörnell, RISE har att säga om projektet!
I detta projekt har forskarna undersökt hur lokaler kan renoveras och konverteras till bostäder med så låg energianvändning och klimatpåverkan som möjligt. Bostäderna ska dessutom uppfylla krav på god inomhusmiljö, tillgänglighet och säkerhet.
Forskarna har undersökt potentialen för konvertering av kontorslokaler till bostäder genom att titta närmare på situationen i Göteborg och Stockholm. Resultatet visar att det vid undersökningstillfället fanns omkring 40 av 500 lokaler i Göteborg, som med en ganska liten ombyggnad, skulle kunna konverteras till bostäder. Därutöver hade 90 av de 500 undersökta lokalerna bra läge sett till service, kollektivtrafik och rekreationsmöjligheter, vilka är viktiga faktorer för boende. Även dessa lokaler skulle därmed kunna vara intressanta för att konverteras till bostäder, men det skulle i så fall krävas en mer omfattande ombyggnation. I Stockholm fanns 22 av 500 lokaler som med mycket små ombyggnadsåtgärder skulle kunna användas som bostäder och ytterligare drygt 100 lokaler hade kunnat byggas om till bostäder utan alltför omfattande insatser. Totalt sett hade man kunnat skapa över 1000 lägenheter.
Projekt: Hållbar renovering och konvertering av lokaler till bostäder BoLokal
Koordinator: Lunds universitet
Projektstart: November 2022
Projektslut: December 2024
Projektbudget: 3 277 141 kr
Projektledare: Kristina Mjörnell
Energimyndighetens projektnummer: P2022-00857
Men för att en konvertering ska bli av krävs mer än att de fysiska möjligheterna är goda. I rapporten kan man läsa mer om de politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, miljömässiga och juridiska hindren.
Ett hinder som tas upp är att det idag finns få finansiella incitament för att fastighetsägare ska konvertera en lokal till en bostad. Lokaler hyrs vanligtvis ut för betydligt högre pris än en bostad. Dessutom är kostnaderna för att uppfylla kraven för bostäder oftast så höga att det är svårt för fastighetsägaren att räkna hem investeringen.
Ett annat hinder är detaljplanerna. Forskarna lyfter därför fram att man i detaljplanerna bör öka möjligheterna till en flexibel användning av byggnader. Ett förenklat regelverk skulle främja att fler bostäder byggs i det befintliga beståndet, vilket ur hållbarhet har stora fördelar. Det kan innebära att bostäder byggs utan att man behöver använda ny mark, det tar mindre resurser i anspråk och det har ett lågt klimatavtryck. Dessutom bli kostnaden för de boende lägre än vid nybyggnation.
Läs mer om projektet i slutrapporten:
- Att konvertera oanvända lokaler till bostäder innebär att befintlig bebyggelse kan användas mer effektivt och det kan bidra till att minska bostadsbristen som finns i många kommuner.
- Flera hinder försvårar för fastighetsägare att konvertera lokaler till bostäder. Det handlar om politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, miljömässiga och juridiska hinder, vilka utvecklas i rapporten.
- En fastighetsägare kan hyra ut en lokal för mer pengar än en bostad. Om lokalen däremot har stått tom en längre tid kan det finnas ett intresse för fastighetsägaren att konvertera lokalen till en bostad. I annat fall finns det små ekonomiska incitament för fastighetsägaren att göra en konvertering.
- När det krävs omfattande ombyggnation för att klara kraven för en bostad kan det bli så kostsamt att fastighetsägaren inte kan räkna hem investeringen.
- Det är tyvärr fortfarande ofta billigare och enklare att köpa nytt än återbruka. Det är dessutom svårigheter med demontering, logistik och förvaring.
- För att underlätta för att flera fastighetsägare ska konvertera lokaler till bostäder behöver man genomföra ändringar i lagstiftning och också kring lönsamhet (hyressättning, moms med mera).