
De murade byggnaderna från denna tidsperiod är uppskattade på grund av byggnadernas enkelhet, men också för deras arkitektur. Tegelskalet i byggnaderna kan dock uppvisa omfattande skador orsakade av frost och armeringskorrossion. Att renovera genom att ersätta skadat tegel och ta bort korroderad armering är ofta dyrt. De metoder som används leder dessutom inte till ökad energieffektivisering.
– Det gör att andra renoveringsalternativ är intressanta, särskilt om de kan leda till att byggnaden får ett klimatskal som har bättre energiprestanda och beständighet, säger Miklos Molnar.
I detta projekt kommer man därför, tillsammans med intressenter i murverksbranschen, att diskutera och analysera potentialen följande renoveringskoncept:
- Nytt yttre tegelskikt, tilläggsisolering och bibehållet inre skikt.
- Nytt yttre skikt, tilläggsisolering och ett tunt men förstärkt inre skikt.
- Nytt yttre skikt och ett inre skikt av blockmurverk med god termisk isoleringsförmåga.
Projekt: Energieffektiv renovering av murade ytterväggar Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Tegelmäster i Skåne AB, Wienerberger AB, Karling Fasad AB, Sveriges Murnings- och entreprenörsförening, Tommy Gustavsson Konstruktioner AB Projektstart: april 2016 Projektslut: mars 2018 Projektbudget: 2 838 000 kr Projektledare: Miklos Molnar Energimyndighetens projektnummer: 37582-2
– Idag anser många fastighetsägare till murade byggnader, som är byggda från 1940 till mitten av 70-talet, att de är väldigt begränsade till vilka åtgärder de kan göra. Den enklaste åtgärden är att lägga på värmeisolering och sedan puts, med det är inte tillåtet då fastigheternas utseende ska bevaras arkitektoniskt. Därför behöver vi tänka nytt, vilket vi försöker bidra med i detta projekt, menar Miklos Molnar.
De nya renoveringslösningarna innebär att tegelskiktet ser ut som det gamla. Energimässigt gör tilläggsisolering och eventuellt inre skikt av blockmurverk stora förbättringar.
Renoveringarna medför i vissa fall att väggarna blir tjockare än tidigare. Det leder till att grunden behöver förstärkas. I projektet kommer forskarna även att testa olika ytförstärkningstekniker. Det görs genom att provkroppar muras upp och testas med avseende på bärförmåga i ett laboratorium på Lunds universitet.
Det är mycket som ska hinnas med i projektet, men Miklos Molnar tror att det kan ge stor effekt.
– Projektet har stor potential, därför det finns många fastigheter i landet som har problem med murade väggar. En viktig uppgift för oss blir därför att på ett pedagogiskt sätt berätta att det finnas finns ett paket av lösningar som kan förbättra byggnaden genom mindre fukt, ökad beständighet och bättre energiprestanda, avslutar Miklos Molnar.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.