
Projektet syftar till att ta fram ny metodik för värdering av olika fasadsystem, särskilt hur luftflöden i luftspalten påverkar värmeförluster från fasaden. Det behövs väl genomtänkta, rationella och energieffektiva fasadsystem för renovering av äldre byggnader exempelvis från miljonprogrammet.
Resultatet förväntas bli ny kunskap om avvägningar mellan luftspaltens utformning och fuktsäkerhet. Andra faktorer som påverkar utformningen av luftspalten kommer även att studeras. Projektet utvecklar nya metoder för värdering av fasadsystem.
De delar som står för störst andel av värmeförlusterna i en fastighet är ytterväggar och fönster. I flerbostadshus står de för nästan två tredjedelar och i lokaler står de för drygt hälften av förlusterna. En viktig åtgärd vid renovering är därför att uppgradera klimatskalet, sänka U-värdet och samtidigt öka vind- och lufttäthet.
Projekt: Energieffektivitet för innovativa fasadmoduler för renovering Utförare: Luleå tekniska universitet Samfinasiärer: Energimyndigheten, Box System 4B AB, Chalmers Tekniska Högskola AB Projektstart: september 2016 Projektslut: oktober 2017 Projektbudget: 1 800 000 kr Projektledare: Vijay Shankar Energimyndighetens projektnummer: 41786-1
På BoxModul i Piteå tillverkas färdiga fasadelement. Dessa fasader byggs utanpå den gamla fasaden. Det innebär flera fördelar, bland annat att de boende kan bo kvar under renoveringen.
Ett problem däremot är att det kan finnas fukt kvar i den gamla ytterväggen, vilket kan låsas in vid montaget. För att den inlåsta fukten inte ska orsaka fuktproblem krävs någon form av ventilation. Dessvärre tar ventilationsluften även med sig värme. Ventilationsspalten måste därför balanseras på ett rimligt sätt.
– Målet är att räkna ut hur luftspalten ska dimensioneras bakom en given isolerande fasadmodul för att uppnå ett visst U-värde och samtidigt tillgodose fuktsäkerhetsbehovet, säger Vijay Shankar vid LTU, som leder projektet.
I projektet kommer de även att studera hur landskapet runt byggnaden, byggnadshöjden, fasadsystemets uppbyggnad och värmeisoleringsgraden påverkar kravet på luftspalt.
För att kunna genomföra detta används avancerade beräkningar med CFD-teknik och optimeringsmetod. CFD-teknik används inom en rad områden, men CFD-teknik i kombination med optimeringsmetod är helt nytt inom energieffektivisering för innovativa fasadmoduler.
– Vi blir först i världen på att beräkna fuktpåverkan kopplat till tid och optimeringsmetoder, berättar Vijay Shankar.
I projektet kommer man att använda verklig väderdata från SMHI. Dygnvärden från fyra inrapporterade dygn per år, under totalt 30-40 år, ska samlas in.
– Många tittar enbart på värmeflöden, men vi kompletterar detta med en geografisk plats, tilluft och fukttransporter. Först då kan vi få fram den optimala fasadmodulen. Det kommer dessutom att leda till billigare lösningar för fastighetsägare om vi får detta att fungera, säger Vijay Shankar.
Nu väntar tester hos BoxModul, där man ska detaljstudera fasadsystem och validera de teoretiska analyserna mot fältförsöket.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.
(Projektet kallas också för "Värderingar av innovativa fasadsystem".)