
Hittills har fokus kring byggbranschens klimatpåverkan i stor utsträckning legat på nya byggnader, men i detta projekt kommer man att se hur man kan minska klimatpåverkan när byggnader renoveras eller byggs om.
– I ett tidigare projekt undersökte vi klimatpåverkan för nya byggnader där vi utgick från erfarenhet från en rad verkliga byggprojekt. Det var ett framgångsrikt koncept som gav stor nytta och nu har vi valt att göra på samma sätt även i detta projekt, berättar Åsa Thyrsin, projektledare vid IVL.
I projektet ingår åtta renoverings- eller ombyggnationsprojekt från olika typer av byggnader – bostäder, kommersiella fastigheter och universitetsbyggnader. Fastigheterna ägs av såväl privata som offentliga ägare. Detta är viktigt eftersom livscykelmetoderna ska fungera för alla typer av fastighetsägare. Bredden bidrar även till att resultaten blir uppskalningsbara.
Från varje projekt deltar en fastighetsägare och oftast en byggentreprenör eller konsult. I respektive projekt ska man undersöka klimatpåverkan från bygg- och rivningsmaterial samt driftenergin före och efter projektet.
– Därigenom får vi kunskap om renoveringsalternativens hållbarhetseffekter. Utifrån denna kunskap ska vi sedan ta fram en vägledning för upphandlingskrav och tekniska anvisningar för beräkning av renovering- och ombyggnationsprojekt som tar hänsyn till klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, säger Åsa Thrysin.
Projekt: Implementering av klimatberäkningar för renovering och ombyggnad
Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Castellum AB, Tjörns Bostads AB, Akademiska Hus Aktiebolag, Helsingborgshem AB, Wihlborgs Raffinaderiet 3 AB, Stena Fastigheter Malmö Aktiebolag, AB Bostaden i Umeå, AB Svenska Bostäder, Sveriges Allmännytta, Kommunivest AB
Projektstart: Januari 2021
Projektslut: Juni 2024
Projektbudget: 4 437 000 kr
Projektledare: Åsa Thyrsin
Energimyndighetens projektnummer: P2020-90314
I projektet kommer man även att utveckla kriterier för grön finansiering till just renoverings- och ombyggnadsprojekt. Ett av målen är att projektet ska öka kunskapen inom hållbar renovering med fokus på klimatpåverkan brett inom branschen. Det ska i sin tur möjliggöra att investeringsbeslut baseras på en sammantagen klimatnytta av:
- energibesparingar i drift
- kalkylerade livslängder
- renoveringsarbetets- och renoveringsmaterialets inbyggda klimatpåverkan
- hur snabbt renoveringsåtgärdernas klimatpåverkan återbetalas.
– Det är viktigt att ha ett detta helhetsperspektiv, annars riskerar beslutsunderlaget att ha för snävt klimatmässigt fokus och därmed inte stämma överens med de verkliga förutsättningarna, säger Åsa Thrysin.
Hon ser goda möjligheter att nå ut med resultatet från projektet när det är klart – inte minst för att det utgår från verkliga projekt där aktörer i branschen ingår. Det är också ett stort intresse för projektet.
– Vi har en grupp av intressenter som följer vad som sker i projektet och som också kan delta på en del av våra möten. I denna följegrupp ingår 165 personer, vilket visar att det finns ett behov att öka kunskapen om klimatpåverkan vid renoveringen av fastigheter, säger Åsa Thrysin.
Text skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets start