
– Metoden innebär att det sker en automatisk generering av fastighetssimuleringar i stor skala. Detta kommer att användas för att utvärdera scenarier för energisystemet utifrån kommunala och regionala utvecklingsplaner, säger Olga Kordas, forskare vid KTH och den som leder projektet.
– Verktyget kan från simuleringarna beräkna värme- och kraftbehov, och hur de kommer att interagera med energisystemet. Det kan tala om var det finns behov av nya kraftverk, och hur den termiska trögheten i fastighetsbeståndet kan användas som ett energilager för att optimera investeringar och minska effekttoppar, berättar Oleksii Pasichnyi, doktorand vid KTH som medverkar i projektet.

Att metoden kan utvecklas nu beror på att urbana energidata blivit mycket mer tillgänglig och det finns statistik för stadsdelar. Tidigare fanns enbart statistik för enskilda byggnader. Simuleringsverktyget kommer därmed att minska behovet av manuella modelleringar.
– Det kommer att främja kvaliteten på energimodellering på stadsnivå. Tillsammans kommer det att ge en mer exakt, resurseffektiv och holistisk bild för att kartlägga och förstå energiprestanda i befintliga byggnader. Det ger goda förutsättningar för att kunna begränsa klimatpåverkan på det sätt som är ett mest kostnadseffektivt och hållbart, säger Oleksii Pasichnyi.
Lär dig mer om projektet! På E2B2s webbinarium den 25 februari 2021 presenterades resultat från projektet.
För att få fram metoden kommer forskarna att använda information om byggnaderna som täcker in en stor bredd av egenskaper, till exempel mätningar av energiförbrukning från energiföretag och energideklarationer. Med denna information skapas en energimodell för stadsbyggnad. Forskarna kopplar sedan modellen till en mjukvara där de kan köra energisimuleringar för en byggnad utan att manuellt behöva göra en simulering för varje byggnadsklass. Senare i projektet planerar de även att integrera ett annat kraftfullt segment av information om byggnader ‒ geodata från Lantmäteriet, vilket ger information om byggnaden inklusive de geografiska läge.
– Det förbättrar kvaliteten på modellen och ger oss fler möjligheter att visualisera och kommunicera, säger Olga Kordas.
Projekt: Ny metod för storskalig energieffektivisering i städer – MUBES Utförare: Kungliga Tekniska högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, Stockholms stad, Stockholm Exergi AB, Equa Simulation AB Projektstart: September 2018 Projektslut: Februari 2021 Projektbudget: 5 437 953 kr Projektledare: Olga Kordas Energimyndighetens projektnummer: 46896-1
I projektet ingår Uppsala kommun och Storstockholms regionala energikontor och man ska i projektet använda Uppsala och Stockholm som exempel. När det gäller inmatningsdata har de allra flesta svenska städer mycket liknande data tillgängliga, vilket innebär att om metoden fungerar bra, kan den vidareutvecklas för att bli mer generell och därmed kunna användas till fler kommuner och regioner.
Projektet startade den 1 september 2019 och ska vara klart under våren 2021.
Av Ann-Sofie Borglund