– Ska vi nå klimatmålen måste vi även få med småhussektorn. För att intressera småhusägare behöver det finnas kostnadseffektiva lösningar som gör att de vill satsa på åtgärder som leder till rejäl energiminskning, säger Åke Blomsterberg vid Lunds universitet som leder projektet ”Renovering till passivhusstandard av 60- och 70-tals småhus”.
Projektet kommer att studera genomförda passivhusrenoveringar i Nordeuropa, tillgängliga och framtida byggprodukter för lågenergirenovering, simulera energianvändning och inneklimat, beräkna livscykelkostnader för olika alternativa lösningar och ta fram förslag för standardrenovering till passivhus. Forskarna kommer ta fram kunskap och riktlinjer om hur byggbranschen kan säkerställa kostnadseffektiva renoveringar av småhus till passivhusstandard med bra inneklimat.
Många småhus från 1960- och 1970-talet är i behov att renoveras. De flesta av dessa hus byggdes före energikrisen och före byggnormen med skärpa energikrav. Jämfört med dagens småhus är värmeisoleringsnivån låg och värmeåtervinning sällsynt. Dessutom är många av husen från 60- och 70-talet uppvärmda med el.
Projekt: Renovering av småhus till passivhusstandard Utförare: Lunds universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, NCC Construction Sverige, SBUF Projektstart: juli 2014 Projektslut: november 2017 Projektbudget: 3 993 048 kr Projektledare: Åke Blomsterberg Kontaktperson: Tomas Ekström Energimyndighetens projektnummer: 38851-1
– Det finns väldigt få studier som har undersökt vilka renoveringar och energiåtgärder som har gjorts i dessa hus. Energirådgivarna har gjort en uppföljning av småhusägare som hade kontaktat dem under åren 2001–2011 och den vanligaste energiåtgärden, bland dem, var att de bytt värmesystem. Endast 10 procent hade satsats på värmeisolering, säger Åke Blomsterberg.
I projektet, som Åke Blomsterberg leder, blir därför en viktig del att ta reda vilka energiåtgärder som småhusägare gör eller planerar att göra.
– Ambitionen i projektet är att vi ska hitta tekniska lösningar som innebär att småhusägare kan göra kostnadseffektiva energiinriktade renoveringar. Målet är att husen efter renoveringen ska nå passivhusstandard med bra innemiljö. För att lyckats med det behöver tekniken förbättras och kostnaderna behöver sjunka.
Åke Blomsterberg och industridoktoranden Tomas Ekström har hittills funnit endast tre svenska småhus som har energirenoverats till passivhusstandardnivå. I projektet kommer de därför även att ta del av goda exempel från andra länder.
• Inventera marknadens tillgång på bästa tillgängliga robusta teknik för lågenergirenovering av småhus. • Studera hur mycket energianvändningen kan reduceras, om passivhusstandard eller bättre kan uppnås, till bra termisk komfort och fuktsäkerhet. • Beräkna livscykelkostnad för robust renovering till passivhusstandard med dagens teknik.
– För att sänka energianvändningen och komma ner till passivhusstandard i hus från 60- och 70-talet krävs det ett paket av åtgärder. Det räcker inte att byta fönster och tilläggisolera vinden. Det behövs dessutom ett helhetstänkande och lägre kostnader. Åtgärderna måste betala tillbaka sig inom en rimlig tidsnivå, säger Åke Blomsterberg.
För att en byggnad ska få kallas passivhus måste flera olika krav uppfyllas, bland annat får husets värmeförluster inte överstiger 15 W/m² när det är som kallast ute.
Ett sätt att nå dit kan vara genom nya material och Blomsterberg tar upp superisoleringsmaterial som ett exempel. Sådan isolering används idag i liten utsträckning inom byggsektorn utan framförallt för speciella tillämpningar som rymdfarkoster.
– Skulle ett sådant material kunna bli aktuellt för fastigheter så skulle det räcka med 2 cm tilläggsisolering. Det är en åtgärd som skulle göra stor skillnad, avslutar Åke Blomsterberg.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.
Inför publiceringen av denna rapport har Åke Blomsterberg tyvärr gått bort.
Kollegorna från projektgruppen är evigt tacksamma för Åkes positivitet och djupa
kunskap.
Till minne av Åke Blomsterberg