Energieffektivisering genom samhällsplanering
Samhällsplanering är en både viktig och användbar metod för energieffektivisering. En mer energi- och klimatsmart stadsstruktur, med väl övervägd lokalisering av bebyggelse och målpunkter, kan innebära kraftiga minskningar av biltrafikens och bebyggelsens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs vad forskaren Tony Svensson vid KTH har att säga om projektet!
Samhällsplaneringens effektiviseringspotential bedöms uppgå till 20 procent. Samtidigt finns det betydande skillnader mellan landets större tillväxtområden och de regioner där förändringstakten är lägre. Detta påverkar självklart förutsättningarna för samhällsplanering och fysisk planering som verktyg för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan.
Bra verktyg även för mindre städer och regioner
I detta projekt studeras möjligheterna att bättre integrera och stärka energiperspektivet i planeringen i en region som ligger utanför tillväxtområdena. Ytterligare ett övergripande mål är att rusta glesa regioner för ett framtida lågenergisamhälle med liten klimatpåverkan. Arbetet har skett i nära samverkan med regionförbund, kommuner och byggsektor i Dalarna. Forskningen har bedrivits dels genom att följa och studera aktörernas planeringsarbete, dels genom aktionsforskning direkt i aktörernas pågående planeringsprocesser.
Projekt: Den uthålliga regionen – metoder för energieffektivisering i samhällsplanering Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan och Högskolan Dalarna Samfinansiärer: Energimyndigheten, Region Dalarna, Borlänge kommun, Falu kommun, Mora kommun, Sandvikens kommun, Borlänge Energi, Falu Energi & Vatten, Sweco Architects, Sweco Energuide och ByggDialog Dalarna Projektstart: mars 2016 Projektslut: mars 2018 Projektbudget: 4 554 000 kr Projektledare: Tony Svensson Energimyndighetens projektnummer: 41849-1
Analyserna visar att fysisk planering kan vara ett kraftfullt verktyg för att nå en hållbar utveckling även i mindre städer i perifera regioner. Det saknas emellertid inte utmaningar i användningen av planering på vägen mot en energi- och klimatmässigt hållbar omställning. Hit hör att mobilisera kompetens och beslutsförmåga, att skapa kontinuitet i arbetet och att undvika strukturella inlåsningar.
Viktigt med fortsatt arbete
Ansatserna och projektets försök har mottagits väl av de deltagande aktörerna. Fast i och med att det handlar om långsiktiga samhälleliga förändringar krävs fortsatta insatser, bortom detta tvååriga projekt, för att följa upp och se vilka effekter som utvecklade processer och strategier får. Forskningsresultaten är inte specifika för Dalarna. De bedöms kunna överföras till flertalet regioner och kommuner i landet – de är även gångbara i ett EU-perspektiv.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:
- Resultatblad: Den uthålliga regionen - metoder för energieffektivisering i samhällsplanering
- Slutrapport: Den uthålliga regionen - metoder för energieffektivisering i samhällsplanering
- Slutrapport: Den uthålliga regionen - metoder för energieffektivisering i samhällsplanering - längre version (ej E2B2s version)
- Samhällsplanering är en gångbar metod för energieffektivisering. Genom att planera städer och samhällen på ett mer genomtänkt sätt bedöms det vara möjligt att sänka energiförbrukningen med uppemot 20 procent.
- Lokalisering av bebyggelse kan ha en högst påtaglig inverkan på transportrelaterad energianvändning. Lokaliseringen får också, liksom bebyggelsetypen, betydelse för valet av uppvärmningsform.
- Att samhällsplanera för energieffektivisering är inte bara möjligt i stora städer. Detta verktyg fungerar även i mindre städer i perifera regioner utanför de större tillväxtområdena.
- Det krävs en strukturerad metodik, så att energiperspektivet verkligen integreras i planeringen, för att skapa förutsättningar för energieffektiva byggda miljöer. Med god planering ökar även den strategiska kapaciteten för att hantera framtida utmaningar.
- Samverkan mellan kommuner i planeringsfrågor hjälper till att skapa samsyn kring rumslig utveckling och infrastruktur. Dessutom gör samarbete gott för kommunernas institutionella kapacitet och kompetensspridning.
Text: Ann-Sofie Borglund