– Femte generationen innebär att man delar värme och kyla mellan olika byggnader som har olika behov av inomhustemperatur över dygnet. Detta gör man med hjälp av lokala värmepumpar och det är väldigt låga temperaturer som cirkulerar i nätet, förklarar Ulla Janson vid LTH och den som leder projektet.
– Beroende på vad behovet är för stunden så värmer man upp vattnet till rätt temperatur. Systemet gör det möjligt att ta överskottsvärme från exempelvis ett kontor till att värma varmvatten i en bostad i närheten. Systemet har ett gemensamt distributionsnät och så höjer och sänker man temperaturen på vattnet i systemet beroende på vad som efterfrågas i respektive fastighet, säger Ulla Janson.
Målet med femte generationens fjärrvärme är att minska mängden köpt energi och tekniken har testats under några år i exempelvis Medicon Valley Lund, som är ett kluster inom life science och i Umeå på sjukhusområdet.
I detta projekt ska tekniken användas i stadsdelen Hyllie i Malmö där det just nu byggs ett område som kallas Embassy of Sharing, vilket består av sju byggnader med bostäder och kontor. Basen i kyl- och värmesystemet på området är geotermi med värmepumpar och kyltorn, där energi ska förflyttas mellan fastigheterna. Byggnaderna kommer också att tillföras energi från solceller och solfångare. Projektet genomförs tillsammans med Granitor Properties, som i ett första skede ska bygga tre byggnader med kontor och bostäder i området.
Projekt: Energidelning inom Embassy of Sharing – system, funktion och komfort
Koordinator: Lunds universitet
Projektpartner: MIDROC PROPERTY DEVELOPMENT AB
Projektstart: Januari 2022
Projektslut: Maj 2025
Projektbudget: 3 997 333
Projektledare: Ulla Janson
Energimyndighetens projektnummer: P2021-00180
– Vi kommer i projektet att ha ett särskilt fokus på inomhusmiljön. Vi vill ta reda på vad systemet innebär för inomhuskomforten och hur det påverkar människor som bor och jobbar i dessa byggnader. Det ska vi ta reda på både teoretiskt och genom intervjuer med brukare i dessa byggnader, säger Ulla Janson.
I projektet kommer man att ta reda på vilka synergier som finns, hur behovskurvan ser ut och när det finns kapacitet i nätet. Dessutom ska forskarna göra simuleringar för att se var ett sådant här system passar bäst sett till vilka verksamheter som finns i byggnaderna, men också i vilken typ av klimat som den passar bäst sett till byggnadernas värme- och kylbehov.
I projektet ska man även undersöka juridiska aspekter av att dela energi. Forskarna ska bland annat analysera lagstiftning kring ägande av energinät och om det finns några juridiska begränsningar för små oberoende fjärrvärmenät och i så fall vilka de är. Forskarna kommer också att undersöka vilka finansiella modeller som är lämpliga för hantering av överskottsenergi, där de även ska titta på frågan om överskottsenergi kan och ges och tas emot gratis.
– Jag hoppas att vi i projektet tar fram en driftsäker fjärrvärmelösning som ger bra inomhusmiljö och som vi både kan expandera och exportera, säger Ulla Janson. Genom att presentera förslag på finansiella strukturer och tydligt redovisa det juridiska ramverket underlättar vi för etablering av fler femte-generationens fjärrvärmenät både nationellt och internationellt.
Text: Ann-Sofie Borglund