Lågtempererad fjärrvärme mot traditionell fjärrvärme
Målsättningen med detta E2B2-stödda projekt är att undersöka hur man skapar nya bostadsområden med energieffektiva hus som har en resurseffektiv energiförsörjning präglad av låga koldioxidutsläpp.
Läs vad Leif Gustavsson, professor i byggnadsteknik vid Linnéuniversitetet, har att säga om projektet!
Byggnader som kräver allt mindre energi påverkar villkoren för fjärrvärme. En av studiens nyckelfrågor är hur lågtempererad fjärrvärme och energieffektiva byggnader står sig i förhållande till alternativ som ”traditionell” fjärrvärme och värmepumpslösningar i byggnader uppförda efter svensk byggnorm.
Forskarna har analyserat värmeförsörjningen för ett nytt bostadsområde i Växjö. Fyra exploateringsalternativ för området, med olika byggnadstyper, har utformats och analyserats. Gemensamt för samtliga byggnader är att de har designats efter svensk byggnorm eller svenska passivhuskriterier. Utöver två lågtemperatursystem, med framlednings och returtemperaturer på 65/30⁰C respektive 50/20⁰C, ingår konventionell fjärrvärme (80/40⁰C) i jämförelsen.
I studien har distributionsnät och fjärrvärmecentraler utformats för de olika fjärrvärmetemperaturerna och exploateringsalternativen medan fjärrvärmeproduktion har studerats för enbart hetvattenpannor eller i kombination med kraftvärmeproduktion.
Exploateringsnivån påverkar
Kostnader, slutlig och primär energianvändning samt utsläpp av växthusgaser har analyserats för de olika alternativen. Resultaten visar att exploateringsnivån av bostadsområdet och byggnadernas energiprestanda har stor påverkan på de årliga värmebehoven och primärenergianvändningen för bostadsområdet.
Projekt: Lågtemperaturfjärrvärme och ny energieffektiv bebyggelse Utförare: Linnéuniversitetet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Växjö Energi, Växjö kommun Projektstart: januari 2015 Projektslut: juni 2018 Projektbudget: 4 300 000 kr Projektledare: Leif Gustavsson Energimyndighetens projektnummer: 39646-1
Klimatförändringar skiftar behoven
Förändringar av värme- och kylbehov vid förändrat klimat är en allt mer aktuell fråga och har analyserats i studien. Vid klimatförändringar minskar värmebehoven medan kylbehoven ökar med risk för övertemperaturer i byggnaderna.
Forskarnas förhoppning är att resultaten från projektet ska göra skillnad vid planering och utformning av nya bostadsområden och energiförsörjningssystem. Nya kunskaper gör det möjligt att bättre optimera energirelaterade investeringar, reducera användningen av primärenergi och öka inslaget av förnybar energi i den byggda miljön.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- När byggnader utformas enligt passivhuskriterier istället för efter svensk byggnorm nästan halveras de årliga värmebehoven för uppvärmning av rum och tappvarmvatten.
- Lågtemperaturfjärrvärme kan minska värmeförlusterna i fjärrvärmenätet med upp till 50 procent. Ett 65/30⁰C-fjärrvärmesystem är mer optimalt än 50/20⁰C. Det eftersom risk för legionellabakterier gör att ett 50/20⁰C kräver lokal temperaturhöjning av tappvarmvatten.
- Klimatskalet är avgörande för fastighetens värmehushållning. Kostnadsoptimal isolertjocklek är betydligt större än vad svensk byggnorm kräver.
- Vid klimatförändringar ökar risken för övertemperaturer i byggnader. Energieffektiva apparater och system som ger låga interna värmetillskott och solavskärmning minskar risken för övertemperaturer.
- Ett paket av åtgärder och designstrategier kan minska det årliga primärenergibehovet för ett passivhus med cirka 50 procent både vid dagens och framtida klimat.
- Primärenergianvändningen är väsentligt lägre om kraftvärmbaserad fjärrvärme används istället för fjärrvärme baserad på hetvattenpannor.
Text: Ann-Sofie Borglund