Läs vad Maria Wall, universitetslektor vid Lunds universitet, har att säga om projektet!
Eftersom stadsplaneringen påverkar soltillgången i såväl kvarter som på byggnader för lång tid framöver är det oerhört viktigt att just planering av sol finns med redan från början. Det kan låta självklart, men hittills har det inte funnits några riktigt bra verktyg som arkitekter och stadsplanerare kan använda för detta. Inte heller har kunskapen kring just sol varit så hög, då det tidigare inte har varit så centralt i stadsplanering.
IEA:s (International Energy Agency) projekt SHC Task 63 Solar Neighbourhood Planning har fokus på solenergi på kvartersnivå, vilket för svenska förhållanden motsvarar nivån av en detaljplan. Här ingår både utveckling av befintliga kvarter och nya områden. I projektet deltar forskare från nio länder och Sveriges medverkan representeras bland annat av forskare vid Lunds universitet. I studien har forskarna haft fokus på att utvärdera indikatorer som kan bedöma soltillgång vid detaljplanering av nya stadsdelar, vilket är en viktig del för att få tillgång till mer sol i städerna, för dagsljus, god komfort och solenergiproduktion.
Projekt: Planering och verktyg för solenergi i hållbara kvarter
Utförare: Lunds universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Lunds universitet
Projektstart: November 2019
Projektslut: September 2022
Projektbudget: 2 394 024 kr
Projektledare: Maria Wall
Energimyndighetens projektnummer: P49518-1
Utveckla metoder
En del av denna forskning sker genom ett doktorandprojekt, där första delen nu redovisas. Syftet med doktorandprojektet är främst att bidra med kunskap för att kunna utveckla metoder för bedömning av solutnyttjande i framtida stadsdelar.
I doktorandprojektet har en litteraturstudie av indikatorer genomförts och sedan analyserats. De har också utvärderats för typiska svenska kvarter. Utifrån dessa resultat har man sedan utvecklat förslag till metoder för att bedöma soltillgång vid detaljplanering av nya kvarter.
En viktig insikt i projektet är att det krävs enkla metoder kring solutnyttjande för att stadsplanerare och arkitekter ska kunna använda dem i tidiga skeden. I projektet har man tagit fram preliminära metoder som ska utvecklas vidare i nästa etapp.
Från teknik till användare
Detta projekt är den första delen av pågående forskarstudier som planerar att leda till en doktorsexamen för Agnieszka Czachura under i slutet av 2024. Hennes fortsatta arbete kommer att ha ett ökat fokus på användarna. Projektet har hittills främst haft en teknisk ingång kring soltillgång, men nu ska hon bland annat genomföra en observatörsbaserad empirisk datainsamling. Därigenom får man en bredare bild som även inkluderar användarnas perspektiv. Därmed ska man kunna fastställa lämpliga kravnivåer för utvalda indikatorer. Dessa kan användas för att bedöma om föreslagen planering av ett område ger långsiktiga förutsättningar att erhålla god tillgång till solenergi och dagsljus.
Läs mer om projektet i slutrapporten nedan.
- För att utnyttja solen till energi, dagsljus och god komfort i nya stadsdelar, behöver stadsplanerare och arkitekter kunskap och verktyg i ett tidigt skede.
- I projektet utvecklas enkla metoder för att få ökad tillgång till sol i städer. Just enkelheten lyfts fram som central för att metoderna ska få genomslag och användas i tidiga skeden.
- Forskarna utvecklar prediktionsmodeller, vilka behövs för att säkra tillgången på sol i städerna, som blir allt tätare. Just tätare städer är en trend som förväntas fortsätta och som påverkar soltillgången negativt.
- I projektet har man undersökt vilka mått som är bäst lämpade för att säkerställa solenergi i stadsdelar. I den fortsätta forskningen kommer användarperspektivet lyftas in för att hitta lämpliga kravnivåer.
- Doktoranden Agnieszka Czachuras licentiatuppsats: https://www.ebd.lth.se/publications/#/publication/59a43d09-65bf-4a72-ab55-eda25dd43741
Text: Ann-Sofie Borglund