Virtuell energigemenskap - solelförsörjning i stadsdelen Sätra

– Kunder får inte sälja hur mycket el som helst från sina solceller. I januari 2022 kom det visserligen juridiska lättnader kring detta, men vi vill se hur och om det går att sälja betydligt mer än vad som tillåts idag, säger Ulf Edvardsson, projektledare inom Västerås stads exploateringsverksamhet.

Han är också den som leder detta projekt där man ska undersöka möjligheterna till en energigemenskap kring el.

Energigemenskapen ska man skapa i den stadsdelen Sätra, där de första husen ska byggas i början av 2023. Totalt ska det byggas cirka 2 000 bostäder i olika storlek – allt ifrån radhus och villor till större flerbostadshus. Ambitionen är att det ska bli en stadsdel med plusenergihus, solceller och lågtempererad samt ”vanlig” fjärrvärme. De byggaktörer som har möjlighet kommer att få fjärrvärme framdragen till sin tomt i ett mycket tidigt skede för att ansluta byggbodar och värma/torka ut byggstommen.

Det är Västerås stad som exploaterar stadsdelen Sätra, vilket gör att staden har rådigheten över all mark och markanvisning. Det i sin tur innebär att staden kan få in de byggaktörer som verkligen vill bygga hållbart och sätta solceller på tak och fasader.

I E2B2-projektet ingår Västerås stad, det kommunala energibolaget Mälarenergi och Mälardalens universitet samt även några av de byggaktörer, Eksjöhus och KlaraBo, som är anvisade mark att bygga på.

– Vår ambition är att Sätra ska bli en plusenergistadsdel det vill säga att den producerar mer el än den använder. I liknande energigemenskaper i Sverige, som exempelvis Tamarinden i Örebro, kommer man att ha två elnät, säger Ulf Edvardsson och fortsätter:

– I Sätra däremot kommer man att ha ett elnät, men man kommer samtidigt att lägga ner tomrörssystem, som inte kostar så mycket, i reserv. Detta utifall lagstiftningen gör att kunderna inte får köpa och sälja elen i samma elnät i tillräcklig omfattning som solcellerna producerar.

Alla kommunala samhällsfastigheter kommer att förses med solceller och elen kommer att delas mellan byggnaderna. Det kan röra sig om en skola där man kan producera mycket el sommartid, men där det då finns ett mycket litet elbehov. Då kan i stället denna el gå till ett närliggande äldreboende som behöver mycket el under sommaren. Byggnaderna i stadsdelen kan därmed både få och ge el från grannen.

Mälarenergi kommer att titta närmare på affärsupplägget och de juridiska möjligheterna, medan Mälardalens universitet ska beräkna alla lämpliga ytor för solceller på fasader och tak. Detta för att identifiera hur stor yta det finns för solceller och hur man kan optimera detta. Mälarenergi kommer också med hjälp av markanvisade byggaktörer och en extern konsult att undersöka hur en sådan virtuell energigemenskap kan utformas inom ramen för deras uppdrag som elleverantör och nätägare samt undersöka hur en affärsmodell kan utformas.

– Vi hoppas i projektet kunna ta fram en affärsmodell för optimalt nyttjande av solel lokalt som ökar möjligheterna att på årsbasis bli en plusenergistadsdel. Målet är att det blir en affärsmodell som även andra energibolag ska kunna använda, säger Ulf Edvardsson.

Text: Ann-Sofie Borglund

Till projektets resultat