Läs vad projektledare John Johnsson, Profu, har att säga om projektet!
Projektet har en systemsyn och har analyserat effektfrågan utifrån två olika perspektiv. Det handlar dels hur nuvarande styrmedel styr, dels en diskussion av ett mer effektanpassat system och vilka styrmedel som då skulle behöva införas eller förändras. Under projektets genomförande framkom att det är mest angeläget att undersöka ett styrmedel för effekt kopplat till elsystemet. I de analyserna och diskussionerna som har skett har man haft ett framtida tidsperspektiv på cirka 15 år rörande styrmedel för el riktat till byggnadssektorn.
Ursprungligen ville man i projektet se hur nuvarande styrmedel styr i effektfrågan och även ta reda på hur ett mer effektanpassat system för styrmedel kan se ut. Under projektets gång stod det dock klart att det idag finns väldigt lite forskning gjord på styrmedel med fokus på eleffekt – även om man tittar på internationell forskning. Samtidigt gör situationen med en stor elektrifiering i samhället och en ökad andel icke planerbar elproduktion att effektfrågan blir allt viktigare och därmed även styrmedel kopplat till eleffekt.
Projekt: Vägledning för effektanpassade styrmedel
Utförare: Göteborgs universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten
Projektstart: Februari 2021
Projektslut: Augusti 2024
Projektbudget: 2 500 000 kr
Projektledare: Anders Sandoff och John Johnsson
Energimyndighetens projektnummer: P51729-1
I genomförandet av projektet har forskarna använt de litteraturstudier som finns och kompletterat denna information med analyser av effektiviteten av olika åtgärder samt med de erfarenheter som funnits i arbets- och referensgruppen. De har dessutom gjort enkäter, djupintervjuer och workshops.
Med detta som utgångspunkt har man i projektet strukturerat vad som är viktigt att ha med sig för framtida styrmedel. Det handlar framför allt om att se vilken effektutmaning styrmedlet ska fokusera på, för vilken tidsperspektiv och hur de kan anpassas för företag och privatpersoner. Forskarna trycker också på att samordning är nödvändig om effektutmaningar ska kunna gå att lösa. Det gäller i synnerhet de kortvariga effektutmaningar, där åtgärder hos kunderna måste samordnas för att ge ett tydligt resultat. Ur ett längre perspektiv lyfts energieffektivisering som medverkar till en effektminskning som en bra åtgärd. Det kan exempelvis handla om att åtgärder i klimatskalet på eluppvärmda byggnader. Forskarna vill även se att alla nya styrmedel för energi ska utvärderas ur ett effektperspektiv.
Läs mer i slutrapporten:
- En kraftigt ökad elektrifiering av samhället i kombination med en ökad andel icke-planerbar elproduktion gör att effektfrågan blir viktigare. I nuläget utgår dock styrmedlen från energi och inte effekt.
- I projektet har man sammanställt en rad frågor och reflektioner som är viktiga att ta hänsyn till när man ska utveckla styrmedel för effekt. Tre delar är särskilt viktiga och de presenteras nedan.
- Vilken effektutmaning vill man rikta sig till – det kan gälla exempelvis gälla ett enskilt område, lokal distributionen, specifik produktion eller kombinationer.
- Vilket tidsperspektiv som styrmedlet ska gälla – det kan gälla för såväl en akut effektutmaning som för fler veckor.
- Att ta krävs samordning för att lyckas. För att möta kortvariga effektutmaningar måste åtgärder hos kunderna samordnas för att det ska ge ett tydligt genomslag.
Text skriven av Ann-Sofie Borglund