Att lagra värme och kyla är en beprövad teknik och oftast används ackumulatortankar med vatten. Fördelarna med lagringen är att man kan få ett jämnare energiflöde och kapa effekttoppar. Betydligt mer ovanligt är det att lagra värme eller kyla med fasändringsmaterial, men i takt med hårdare klimatkrav och kostsamma effekttoppar ökar intresset för denna typ av lagring.
Fasändringmaterial innebär att ett material ändrar fas, exempelvis is som kan gå från fast material till vätska. När materialet byter temperatur eller ändrar fas avger det energi. I det lager som har byggts i fastigheten på Chalmers-området har man använt sig av salt som fasändringsmaterial. Fasändringsmaterial kallas också för PCM, vilket kommer från engelskan phase-change materials.
– Fördelen med ett fasändringsmaterial är att kan man bygga mycket mindre energilager än med exempelvis vatten och man kan också få bättre kontroll av temperaturen, säger Angela Sasic Kalagasidis, biträdande professor i byggnadsfysik vid Chalmers och projektledare för ”Design och driftanvisningar för värmelager med fasändringsmaterial”.
Projekt: Design och driftsanvisningar för värmelager med fasändringsmaterial Utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Akademiska Hus AB, Chalmers Tekniska Högskola AB Projektstart: Mars 2019 Projektslut: December 2020 Projektbudget: 2 326 000 kr Projektledare: Angela Sasic Kalagasidis Energimyndighetens projektnummer: P39695-3
I projektgruppen ingår också doktoranden Pepe Tan och innovationsledaren Per Löveryd vid Akademiska Hus.
– Under åren 2000-2010 genomfördes mycket internationell forskning kring fasändringsmaterial, men det ledde till väldigt få verkliga projekt. När jag fördjupade mig i detta upptäckte jag bland annat att regler kring material liksom dimensioneringsverktyg för PCM-lager inte var anpassade för praktiska tillämningar. Kunskapsnivån behöver därför öka kring fasändringsmaterial och lagring, säger Angela Sasic Kalagasidis.
I detta projekt utgår man från det storskaliga energilager som är byggt i kontorsfastigheten, men också från en mindre pilotanläggning som finns i ett laboratorium på Chalmers. I ett tidigare projekt, som finansierades av E2B2, utvecklade forskarna vid Chalmers ett praktiskt dimensioneringsverktyg för PCM. Det övergripande målet i det pågående projektet är att verifiera dessa dimensionsverktyg utifrån uppmätt data från kontorsfastigheten samt vid optimering av laddning och urladdning av PCM-lagret i drift.
– Vi vill få fram resultat så att man kan bygga och driva ett PCM-lager som är både kostnadseffektivt och miljöriktigt. Vi vill också visa när det är optimalt att bygga PCM-lager, säger Angela Sasic Kalagasidis.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början